Ny studie: standarder för datadrivna processer i skolan

Idag, 26/11, presenteras en ny studie på Internetdagarna som pekar på behov av åtgärder för att öka antalet datadrivna processer i skolan. Dagens avsaknad av tekniska standarder inom några områden är hinder för skolutveckling och effektivitetsvinster som kan medverka till att lösa flera av skolans stora utmaningar, som automatisering av arbetsprocesser med minskad arbetsbelastning som följd.

Studien, Standarder för datadrivna processer i skolan, presenteras idag under Internetdagarnas spår “Digital samverkan för en effektiv skola” av Jan Hylén, utredare på RISE och huvudförfattare av studien. Studien är medfinansierad av Vinnova och har tagits fram på initiativ av branschorganisationen Swedish Edtech Industry, i partnerskap med RISE, Linköpings universitet och Lidingö stad, i bred samverkan med flera aktörer, och visar på några utmaningar på området informationsutbyte mellan system och tjänster.

I svensk skola finns en stor mängd data om eleverna och deras lärande, men dessa används inte alltid på ett strategiskt sätt, eftersom det inom flera områden saknas gemensamma tekniska standarder för att överföra, bearbeta, analysera och presentera data. En delförklaring är avsaknaden av en nationell digital strategi för skolväsendet, menar Jannie Jeppesen, vd på Swedish Edtech Industry. Att vi först fick en strategi på plats 2017 har medfört att vi har arbetat fragmenterat och vår studie pekar på att vi måste intensifiera arbetet med att utveckla och tillämpa standarder på nationell nivå. Med satsningar på området kan vi uppnå större effektivitetsvinster och utveckla nya konkurrenskraftiga tjänster. Detta är ett grundarbete som måste göras, där vi kommit senare ur startfältet i Sverige. Men med ett par steg kan vi få till ett smidigare digitalt ekosystem, där system pratar med varandra och vi kan dra nytta av data på ett strategiskt plan. Vi hoppas att studien är ett steg på vägen.

Studien gör en analys av den strategiska dataanvändningen och tillämpningen av standarder i det svenska utbildningssystemet och exemplifierar processen “informationsutbyte vid skolövergång”. Studien avslutas med ett antal rekommendationer som framförallt lyfter fram behovet av ökad beställarkompetens, behovet av nationellt överenskomna standarder, behov av vägledningar i hur standarderna ska tillämpas och ett fördjupat samarbete på nationell och internationell nivå.

Rekommendationer ges till Skolverkets och SKL:s nyinrättade Forum för informationsstandardisering i skolväsendet, till standardiseringsorganet SIS kommitté TK 450 och till edtechbranschen om vad som bör göras för att öka det standardiseringsarbete som ger störst potential för svenskt skolväsende. Ett brett förankringsarbete hos berörda myndigheter, skolhuvudmän och företag har genomförts genom ett remissförfarande av behovskartläggning, effekter samt rekommendationer.

Behovet av nationella standarder har lyfts fram som ett av de 18 prioriterade initiativen i Handlingsplanen för den nationella strategin för skolväsendet, Skoldigiplan.