Swedish Edtech som remissinstans
Vi bevakar och väljer att svara på utredningar där vi antingen är officiell remissinstans eller anser att det är av vikt att våra frågor och synpunkter uppmärksammas.
Med anledning av de utredningar vi läst och yttrat oss om under våren 2025, har vi även skickat in ett PM till utbildningsdepartementet gällande skolans digitala infrastruktur: Från digital röra till ordning och reda: en fungerande infrastruktur för svensk skola.
Maj 2025
Kunskap för alla - nya läroplaner
Swedish Edtech Industrys remissyttrande över betänkandet SOU 2025:19 -Kunskap för alla - nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande
Sammanfattning av våra synpunkter:
För att den nya läroplanen ska möta samtida och framtida krav föreslår vi tre prioriterade åtgärder:
- Digital kompetens, inklusive AI-förståelse, från tidig ålder.
För att säkerställa likvärdighet bör digital kompetens, inklusive grundläggande AI-kunskap, integreras i kursplanerna från de tidiga skolåren. Detta är i linje med EU:s kommande ramverk för AI-litteracitet, EU:s nyckelkompetenser och ramverk. Begreppet digital kompetens bör kvarstå, men tydligt definierad, i läroplanens inledande delar. - Tillgång till assisterande teknik för elever i behov av stöd.
För att uppfylla internationella lagkrav måste elever i behov av särskilt stöd eller med funktionsnedsättning garanteras tillgång till assisterande teknik och kompensatoriska insatser. Detta bör framgå i skollagen. - Digital läsförmåga som del av den grundläggande läsundervisningen.
Läsning i digitala miljöer kräver andra lässtrategier än traditionell läsning. Kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk bör därför innehålla skrivningar som tydliggör att elever ska ges möjlighet att utveckla strategier för att förstå, värdera och bearbeta digitala texter.
Målkonflikt mellan läroplanens delar
Inledningsvis anser vi att det i förslaget till läroplanens inledande delar finns en målkonflikt, som också återfinns i de resonemang som utredningen för. Utredningen lyfter att digital teknik erbjuder både möjligheter och utmaningar och att undervisningen måste vila på kritisk förståelse, inte teknikoptimism. Det håller vi med om.
Samtidigt föreslår man att begreppet digital kompetens ska tas bort ur de inledande delarna. Man menar att begreppet är otydligt. Digital kompetens är ett begrepp som definieras på lite olika sätt, men det används av FN, EU, UNESCO för att nämna några. Skolan förväntas rusta för samtiden och framtiden, men får inte de styrsignaler som behövs för att arbeta systematiskt med elevernas grundläggande digitala färdigheter, kunskaper och förståelse. Detta syns särskilt i principerna som presenteras för kursplanerna på digitaliseringsområdet, principer där vi ställer oss frågande till balansen i den vetenskapliga grund den vilar på, liksom hur de förhåller sig till Sveriges åtaganden och den samhälleliga utvecklingen.
Maj 2025
Tid för undervisningsuppdraget - en minskad administrativ börda
Swedish Edtech Industrys remissyttrande över betänkandet SOU 2025:26, Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder för god undervisning och läraryrkenas attraktivitet.
Vi har vare sig varit involverade i förarbete, blivit tillfrågade gällande underlag eller är formell remissinstans för detta betänkande, vilket är högst anmärkningsvärt. Det betyder att vi, med den kunskap vi besitter och har tillgång till, har tagits bort från remisslistan över aktörer som verkar inom digital infrastruktur i utbildningsväsendet. Vi ser oss märka det i problembeskrivningen och även i konsekvensbeskrivningen. Vi noterar också att inga andra aktörer från teknikfältet står på remisslistan.
Sammanfattning av våra synpunkter:
Vi är delvis positiva till utredningens förslag att användningen av digitala system och verktyg för information och dokumentation i skolväsendet ska utredas i särskild ordning, men vi vill se en höjd ambitionsnivå. Det borde vara en självklarhet att lärarna har en arbetsmiljö där systemen som används stödjer verksamheten och är användarvänliga, i stället för att skapa onödig administration.
Dagens modell - att nå konsensus i arbetet med de standarder som krävs för att de administrativa verktygen ska fungera på ett vettigt sätt för landets lärare fungerar inte - särintressen, otillräckliga incitament och bristande styrning gör att inget sker. Att styra och reglera användningen av tekniska standarder, som utredningen föreslår, ser vi därför som ett nödvändigt steg mot en modern digital infrastruktur för skolan. Länder med en modernare infrastruktur, som Estland, har en nationell idé om hur systemen ska “prata med varandra”. Det behöver Sverige också.
Vi föreslår ett inriktningsbeslut där Skolverket ges föreskriftsrätt gällande identifierade gemensamma överenskommelser och standarder för ökad datadelning och interoperabilitet inom skola samt långsiktig finansiering av Forum för informationshantering i skolväsendet.
Vi vill också se att relevanta forskningsfält inkluderas i arbetet med att utifrån behov, specificera vilka områden i vidare utredning som ska omfattas i första skedet och på sikt. I annat fall finns det en risk att tekniska beslut fattas utan förståelse för konsekvenser i undervisningens praktik.
Viktigt att ha med sig är också att flera statliga utredningar nu föreslår nya eller utökade nationella bedömningar. Tillsammans innebär det en kraftig ökning av antalet obligatoriska eller rekommenderade prov, tester och kartläggningar, som ska genomföras digitalt, vilket ställer ytterligare krav på digital infrastruktur, datalagring och integrering i skolans undervisnings- och bedömningspraktik. Vi riskerar alltså ytterligare administrativ börda för lärarna.
Maj 2025
Ett likvärdigt betygssystem
Swedish Edtech Industrys remissyttrande över betänkandet SOU 2025:18 Ett likvärdigt betygssystem.
Sammanfattning av våra synpunkter
Vi avstyrker inte digitalisering av prov i sig, men ifrågasätter konstruktionen av ett centraliserat, statligt provsystem där Skolverket både ansvarar för innehåll och teknisk drift. Vi vill se:
1. En tydlig rollfördelning:
Skilj på ansvar för innehåll (Skolverket) och teknik (marknad/huvudmän). Staten bör fokusera på kvalitetssäkrat innehåll och nationella format, inte på att utveckla och drifta egna provsystem.
2. Öppna standarder och samverkan:
Provformat och innehåll bör tillgängliggöras genom öppna API:er, så att de kan användas i redan etablerade digitala provplattformar som skolor och huvudmän upphandlat.
Vi menar att centraliseringens risker behöver undvikas. Ett statligt provsystem riskerar inlåsningseffekter, ökade kostnader, sämre elevupplevelse och administrativ börda för lärare. Elever bör kunna göra prov i system de redan är bekanta med.
Vi ser ett behov av samordnade reformer. Harmonisering krävs mellan alla pågående reformer för att undvika överlappande digitala system, dubbelarbete och belastning på skolans infrastruktur. Vi saknar en gemensam teknisk plan och målbild för skolans digitala infrastruktur.
Maj 2025
Trygghet och studiero i skolan
Swedish Edtech Industrys remissyttrande över betänkandet SOU 2025:18 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan.
Sammanfattning av våra synpunkter
Vi stödjer ambitionen att förbättra möjligheterna till systematisk uppföljning av elevers frånvaro. Att nationellt samla in och följa upp statistik kan vara ett viktigt verktyg för att säkerställa insyn, förebyggande arbete och analys. Däremot avstyrker vi förslaget att skapa och hantera omfattande nationella register - vilken vuxen skulle vilja att det fanns ett nationellt register över ens närvaro på arbetsplatsen? Vi menar att det är tekniskt möjligt att hantera på andra sätt som samtidigt värnar våra barns integritet. Förutom att utredningen brister i analysen ur ett integritets- och personuppgiftsperspektiv, menar vi att förslaget saknar digital och teknisk förankring.
Vi föreslår därför att integritetsfrågan bör utredas, förslagsvis av IMY, innan man överhuvudtaget kan gå vidare med förslaget. Vidare anser vi, vid eventuell hantering av frånvarostatistik på nationell nivå, att Skolverket i sina föreskrifter ska förorda den nationellt överenskomna informationshanteringsstandarden SS 12000, där området frånvaro finns definierad.
Maj 2025
Förbättrat stöd i skolan
Swedish Edtech Industrys remissyttrande över betänkandet SOU 2025:44 Förbättrat stöd i skolan
Sammanfattning av våra synpunkter
Swedish Edtech Industry välkomnar ambitionen att stärka stödet till elever, men ser flera brister i utredningens hantering av de digitala aspekterna. Förslagen saknar realistisk kostnadsanalys, missar möjligheter med befintlig teknik och riskerar att skapa en tungrodd och splittrad provstruktur utan tillräcklig digital samordning. Vi efterlyser en tydligare ansvarsfördelning, öppna tekniska standarder och att digital teknik inkluderas i stödstrukturen från början. Vi efterlyser också harmonisering med andra utredningar, vi behöver en gemensam teknisk plan och målbild.
April 2025
AI-kommissionens färdplan
Swedish Edtech Industrys remissyttrande över AI-kommissionens färdplan för Sverige.
Utan kunskap- ingen tillit, ingen användning och ingen verkan
Vi välkomnar AI-kommissionens arbete och delar slutsatsen att Sverige står inför ett systemförändrande teknikskifte – ett skifte som kräver ett samlat politiskt ledarskap, en strategisk infrastruktur och ett starkt näringsliv i samverkan med offentlig sektor. Vi stödjer flera av betänkandets förslag, men ser behov av tydligare prioriteringar, inte minst inom kompetensförsörjningsområdet, utbildningsområdet och särskilt skolan, som regeringen undantagit i denna utredning. Samtidigt presenterar EU nu sin AI-strategi, som på de flesta områden ligger helt i linje med AI-kommissionens förslag för att stärka vår konkurrenskraft, vår förmåga och suveränitet. AI Continent Action Plan (EU-kommissionens handlingsplan för AI april 2025) slår fast att utvecklingen av AI-kunnighet (AI literacy) ska börja i tidig ålder, redan i grundskolan, vilket behöver stora satsningar för att utbilda och stärka lärares förmåga att undervisa om och använda AI på ett ansvarsfullt sätt. EU räknar med att 61 % av den yrkesföra befolkningen bör skolas om och pekar på att satsningar behövs för att utbilda långt fler än idag. Det är vår förhoppning att Sverige väljer en väg där AI stärker både samhället och näringslivet. En sådan utveckling måste vila på bred kompetens i hela samhället, från beslutsfattare till användare, från elever till experter. Utan kunskap – ingen tillit, ingen användning och ingen verkan.
Sammanfattning av våra synpunkter:
Swedish Edtech Industry tillstyrker flera av AI-kommissionens förslag, men anser att två avgörande områden kräver starkare fokus: utbildning i hela kedjan och förbättrade förutsättningar för små och medelstora företag.
För det första måste kunskapen höjas i hela befolkningen för att vi ska kunna ta tillvara potentialen i AI. Det gäller satsningar på yrkesutbildningar, högre utbildning, folkbildning och bibliotek, men också tydligare incitament för företag att investera i kompetensutveckling. En särskild insats krävs för alla som står utanför arbetsmarknaden. Vi är samtidigt mycket kritiska till att skolväsendet exkluderats från AI-kommissionens uppdrag. Vi föreslår därför bland annat att regeringen ger Skolverket i uppdrag att säkerställa att AI-litteracitet och medie- och informationskunnighet integreras i läroplaner, i enlighet med UNESCO:s och EU:s riktlinjer.
För det andra måste små och medelstora företag ges bättre villkor att utveckla och erbjuda innovativa AI-lösningar. Det kräver tydlig statlig styrning av dataflöden, rättssäkerhet och samordning mellan myndigheter – men också att staten fokuserar på att sätta spelregler, inte att leverera tjänster. En öppen och fri marknad med gemensamma digitala infrastrukturer är avgörande för att svensk innovation ska kunna växa. Det skapar förutsättningar för offentlig sektor och näringsliv att dra nytta av det teknikskifte vi står inför.
Vi uppmanar därför regeringen att gå vidare med förslagen.
Mars 2025
Ämneskunskaper och lärarskicklighet: En reformerad lärarutbildning
Swedish Edtech Industrys remissyttrande över Ämneskunskaper och lärarskicklighet: En reformerad lärarutbildning SOU 2024:81. Vi är inte formell remissinstans för detta betänkande, men anser att den påverkar våra medlemmar och väljer därför att inkomma med ett remissyttrande.
Sammanfattning av våra synpunkter:
Vi är positiva till och styrker förslaget att målen om läromedel förtydligas och slås ihop till ett eller två mål i grundlärar- och ämneslärareexamen. När lärare väljer, kritiskt granskar och använder lärverktyg gör de det samlat med en blick över hela sin undervisningspalett, för att skapa variation och en stimulerande undervisning.
Däremot är vi kritiska till bristerna i utredningens hantering av lärarnas digitala kompetens i stort och medie- och informationskunnighet (MIK) samt digital läsning specifikt. Digital kompetens är en nödvändig färdighet och en förutsättning för både kunskapsinhämtning och demokratisk delaktighet. Utbildningssystemet har ett ansvar att rusta blivande lärare med de kunskaper de behöver för att undervisa dagens barn och elever och guida dem i deras vardag och framtida studie- och yrkesliv. Lärare behöver ha en god insikt i styrkor respektive skillnader mellan analog och digital läsning, för att kunna anpassa undervisningen utifrån syfte och mål med läsundervisningen. Vi menar att en hög MIK-kompetens hos våra barn och unga är en del av vårt totalförsvar. Dessa kunskaper bör ingå i alla lärarutbildningar, från förskolan till vuxenutbildningen.
I en reformerad, modern och relevant lärarutbildning anser vi därför att:
- Medie- och informationskunnighet (MIK) inklusive grundläggande AI-litteracitet ska ingå som obligatoriskt innehåll i lärarutbildningen (UVK) och som examensmål.
- Digital läsning och digitala lässtrategier ska ingå som obligatoriskt innehåll och i examensmålen för ämneslärare åk 4–6, 7–9 och Gy/Vux
Dessa förslag är i linje med internationella riktlinjer, inklusive UNESCO:s rekommendationer om digital utbildning och MIK:s roll för demokratiska samhällen samt EU:s DigiCompEdu ramverk.
September 2024
"Digital Skills at Risk: A Swedish Example of the Need for Stronger DEAP Accountability"
Sveriges digitala kompetens står stilla och riskerar att falla ytterligare, vilket hotar vår konkurrenskraft och vårt välstånd. Trots EU:s ambitiösa mål inom ramen för Digital Education Action Plan (DEAP) ligger Sverige efter, särskilt när det gäller unga vuxnas digitala färdigheter. I en halvtidsutvärdering till EU-kommissionen lyfter Swedish Edtech brister i Sveriges insatser och rekommenderar att EU under återstoden av tiden satsar på att lägga fler resurser på att kommunicera ländernas utveckling i jämförande tal för att öka transparensen och möjligheten till ansvarsutkrävande av de som berörs.
Läs hela vårt halvtidsutvärdering till EU-kommissionen och DEAP här.
Maj 2024
En reform för datadelning
Swedish Edtech Industrys remissyttrande över En reform för datadelning SOU 2023:96. Vi är inte formell remissinstans, men ser det nödvändiga i att lämna ett yttrande, eftersom utredningens förslag rör våra medlemmars verksamhetsområde, leverantörer av it-tjänster till skola och utbildning. Vi har också bistått utredningen under arbetets gång, med inspel och behov.
Sammanfattning av våra synpunkter:
Vi välkomnar förslaget om att sätta ett politiskt mål och införa en ny lag om interoperabilitet i offentlig sektor. Men vi vill se en prioritering av hela utbildningsväsendet för att komma tillrätta med den interoperabilitetsskuld som drabbar 4 miljoner av den svenska befolkningen.
Den offentliga sektorn i Sverige är decentraliserad. Bara inom utbildningssektorn har vi flera myndigheter, universitet, yrkeshögskolor, vuxenutbildning och 290 kommunala skolhuvudmän. Lägg därtill privata aktörer, alla fristående skolor och förskolor. Med utredningens förslag kan det offentliga Sverige äntligen komma tillrätta med den del av digitaliseringen som hittills inte gjort nytta.
Utbildningssektorn har över 4 miljoner användare av it-tjänster, vårdnadshavare inräknat. Grundläggande data “föder” på ett eller annat sätt alla tjänster som används i skolan för att man ska kunna logga in och använda dem på ett säkert och effektivt sätt. Här finns en enorm interoperabilitetsskuld med tjänster som inte fungerar ihop som de borde och faktiskt kan göra. Det skapar merarbete för skolans personal och resurser läggs på dyra integrationer istället för att utveckla tjänsterna att bli bättre.
Att lösa ut några av de grundläggande knutarna skulle därför ge stora effekter, öka såväl kvalitet, innovation och en säkrare hantering av data som att bli av med de inlåsningseffekter man begränsas av idag.
Därför vill vi att:
- Skolan prioriteras som särskilt angelägen och området “elevdata” utreds och definieras för att omfattas av de principer och riktlinjer som gäller för grunddata, d.v.s. att leva upp till fastställda krav gällande informationens tillgänglighet, interoperabilitet, kvalitet, informationssäkerhet och aktualitet samt vara avgiftsfri.
- Även offentligt finansierade privata aktörer inom utbildning omfattas av lagen för att på så sätt öka styrningen.
April 2024
Skolverkets förslag till förändringar i förskolans läroplan
Swedish Edtech Industrys remissyttrande över Skolverkets förslag till förändringar i förskolans läroplan, dnr 2024:848
Sammanfattning av våra synpunkter:
Vår ståndpunkt är att själva uppdraget från regeringen har stora brister. Vi anser därför att uppdraget borde dras tillbaka. Det är utifrån den bakgrunden vi i detta remissvar lämnar våra synpunkter på Skolverkets förslag.
Vi styrker Skolverkets förslag att förtydliga förskolans ansvar rörande fysisk aktivitet och rörelse samt högläsning i förskolans läroplan. Det är förslag Skolverket lämnar, som går utöver regeringsuppdraget, där de på så sätt bistår regeringen i att uppnå de egentliga intentionerna med förändringen; att stärka barns lärande, utveckling och välmående. Vi styrker även Skolverkets val att bortse från att använda formuleringen “pedagogiskt mervärde” då det “vore olyckligt att läroplanen specifikt anger att digitala lärverktyg ska användas utifrån forskning och beprövad erfarenhet, då hela utbildningen redan idag vilar på detta”. Det är istället mer rätt och riktigt att, som Skolverket föreslår, stärka förskollärarnas autonomi genom att förtydliga att det ingår i förskollärarnas ansvar att värdera och välja arbetssätt och lärverktyg utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Vi anser däremot att de uttalade risker som Skolverket presenterat i konsekvensanalysen ska lyftas fram och förtydligas i styrdokumenten. Skrivelser om såväl digitala kompetens, som barns rätt till kompensatoriskt stöd behövs i läroplanen för likvärdigheten i landets förskolor.
Vi varnar för:
- att stryka skrivningarna om förskolebarnens rätt till adekvat digital kompetens, dvs att ge dem förutsättningarna att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen samt att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till den digitala tekniken, då vi menar att det leder till att förskolans kompensatoriska uppdrag inte tas ansvar för.
- att ansvaret för en likvärdig förskola inom det här området skjuts ned från statligt håll, med ett tyngre ansvar för förskollärarnas kompetensutveckling vilande på huvudmännens axlar. Vi ställer oss frågande till om det är en uttalad ambition från regeringen eller en olycklig konsekvens?
- att tillgången till olika former av barnlitteratur med visuellt stöd, stöd för flerspråkighet, uppläsning på svenska och möjlighet till olika anpassningar kommer att minska ute på förskolorna. Det i sig gör uppdraget att erbjuda en likvärdig förskola för alla barn, blir svårt att uppfylla.
Maj 2023
Skolverkets förslag till föreskrifter om hantering och genomförande av digitala nationella prov
Swedish Edtech Industrys remissyttrande över Skolverkets förslag till föreskrifter gällande digitala nationella prov, dnr 2023:885
Inledande summering av vårt yttrande
För oss och våra medlemmar är det framför allt viktigt att de tekniska förutsättningar som krävs för genomförande av digitala prov ses som en del av hela ekosystemet av digitala tjänster och att de satsningar som huvudmännen behöver göra tar sikte på modern teknik för ett hållbart ekosystem, inte bara för Skolverkets upphandlade provtjänst. Vi anser också att Skolverket ska vara tydligare och rekommendera dessa val/lösningar så att huvudmännen gör kloka investeringar, hållbara även för andra delar i ekosystemet och inte bara för de enstaka tillfällen då nationella prov genomförs. Digitaliseringen av nationella prov kommer vara vägvisande för flera huvudmän och felaktiga investeringar kommer ge konsekvenser framåt.
Idag brister den digitala likvärdigheten bland Sveriges huvudmän och skolor inom flera olika delar. Och det trots att digital kompetens finns inskrivet i skolans styrdokument. Några har kommit långt och har ett kvalitativt arbete där digitalisering ingår som en självklar, naturlig del i verksamheten med ett systematiskt arbetssätt i hur digitala verktyg, inklusive provtjänster, används utifrån syfte och mål med undervisningen, medan andra fortfarande inte vet hur de ska komma dit. Det här innebär att eleverna kommer vara olika väl förberedda för att genomföra nationella prov digitalt. För flera är det vardag att genomföra prov digitalt via våra medlemmars provtjänster, för andra helt nytt.
Vi vet också att vi har hål att laga i den digitala infrastrukturen, där Skolverkets rekommendationer och föreslagna föreskrifter definitivt kommer ha påverkan på hur lång tid det kommer ta att komma tillrätta med de brister som finns. Eftersom den första nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendets kom så sent som 2017 har utvecklingen skett decentraliserat ute hos respektive huvudman och skola under decennier. Frånvaron av en nationell samordning har medfört brister inom den mjuka digitala infrastrukturen, dvs regelverk, överenskommelser och standarder för hur information ska utbytas mellan system och tjänster. Brister på samordning påverkar hela det digitala ekosystemet, allt från de digitala lärresurser som används i undervisningen till de mer administrativa tjänsterna.
Felaktiga investeringar kommer ytterligare förstärka olikvärdigheten för landets barn, elever och studenter och på sikt utmana Sveriges konkurrenskraft och förmåga att klara välfärden. Principen om likvärdighet måste stärkas och säkras.
Sammanfattning av våra synpunkter:
Fokus för vårt remissyttrande är delar i områdena för tekniska krav, överföring av användaruppgifter samt rättssäkert och likvärdigt provgenomförande, då det är de områden som berör våra medlemmar och det är här flera tekniska och kostnadsdrivande utmaningar finns.
Vi anser att Skolverkets förslag till föreskrifter om hantering och genomförande av digitala nationella prov med dess områden är bra såtillvida att de fyller en viktig styrande funktion och ställer krav på huvudmän att investera i den teknik som krävs för ett säkert genomförande.
Vidare anser vi att Skolverket gör rätt i sin konsekvensbedömning att den hårdvara som krävs för genomförande av proven är sådant som även behövs till vardags för att följa bestämmelserna i läroplaner, kurs- och ämnesplaner och den allmänna tekniska utvecklingen i samhället och innebär därmed inte några specifika kostnader för genomförande av digitala nationella prov.
Däremot anser vi att bedömningen Skolverket gör gällande det man anger som specifika kostnader och att de kommer täckas av de minskade kostnader digitaliseringen av nationella prov i sig medför, är mer svårbedömd då den i stora delar beror på huvudmännens nuläge och beställarkompetens i att välja de lösningar som i längden kommer ge besparingar samt hur organisationen arbetar administrativt idag, vilken digital kompetens som finns hos de olika rollerna osv.
Målsättningen med digitala nationella prov är, förutom att säkerställa ett rättssäkert och likvärdigt provgenomförande, även att minska de administrativa kostnaderna nationella prov innebär idag. Så ja, fullt ut och fullt fungerande kommer de initiala kostnaderna eventuellt att täckas av minskade kostnader framöver. Men med den information vi har idag gällande hur Skolverkets upphandlade provtjänst fungerar, t.ex. gällande rättssäkerheten, nedlåst läge och fusk, kommer det vara kostsamt för huvudmännen att få ett fullt fungerande genomförande. Avsevärt mer kostsamt än det är att genomföra digitala prov i de provtjänster som redan används av dem idag.
April 2023
Statens skolverks förslag till nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2023–2027
Swedish Edtech Industrys remissyttrande över förslaget till nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2023–2027, U2022/03951.
Inledande summering av vårt yttrande
För oss och våra medlemmar är det framför allt viktigt att den nya digitaliseringsstrategin antas, samt tar avstamp i utgångspunkter som bygger på nuläget, d.v.s. hur det ser ut på skolorna idag, vilka behov vårt samhälle har och vad forskning, vetenskap och beprövad erfarenhet visar. Vi pekar på att frånvaron av en strategi ytterligare kommer förstärka olikvärdigheten för landets barn, elever och studenter och på sikt utmana Sveriges konkurrenskraft och förmåga att klara välfärden. Principen om likvärdighet måste stärkas och säkras.
Läs vårt inlägg i samband med att vi skickade in remissyttrandet här.
Sammanfattning av våra synpunkter:
Vi ställer oss bakom den föreslagna nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet 2023–2027 och menar att den möter de utmaningar den svenska skolan har idag. Skolverkets förslag fokuserar på att ge en tydlig riktning i skolornas arbete för att öka kvaliteten i undervisningen och därigenom verka för att alla barn och elever får en medvetenhet kring användningen av digitala verktyg.
Digital kompetens finns redan i våra läro- och kursplaner och vi ser strategin och de utpekade sju delområdena, med insatser som behöver göras, som ledstänger för att säkerställa att alla barn och elever får möjlighet att utveckla den digitala kompetens de har rätt till enligt våra styrdokument. Vi menar att det finns stora risker för både individen, samhällsutvecklingen och Sveriges konkurrenskraft att inte anta strategin. Att anta digitaliseringsstrategin skyddar oss mot digitalt utanförskap och ökar jämlikheten mellan kön, etnicitet, demografi och socioekonomiska skillnader.
Vi menar att inriktningen i strategin, att stärka undervisningen, kommer öka de positiva lärandeeffekterna från små till stora och kan frigöra en stor utvecklingspotential för att öka måluppfyllelsen i svensk skola.
Självklart ska barns, elevers och studerandes välmående och hälsa alltid finnas med som ett perspektiv i skolans arbete, men vi anser att det är viktigt att skilja på den pedagogiska verksamheten i skolan och de digitala aktiviteter barn och unga ägnar sig åt på fritiden. Det kompensatoriska uppdraget för att stärka ungas förmåga till en sund, säker och meningsfull tid på internet är centralt då alla barn och unga använder internet hemma. Vi menar att den föreslagna strategin tydliggör den balansen samt är förankrad i forskning. Att arbeta efter strategin stärker friskhetsfaktorerna och utvecklar ungas förmåga att orientera sig säkert i den digitala världen. Genom strategin ökar vi den medvetna skärmtiden.
Vårt remissyttrande lyder därför att vi ställer oss bakom strategin, men vi vill se två tillägg: tydligare skrivningar om digital infrastruktur samt likvärdig tillgång och användning av digitala lärresurser, så att även dessa områden följs upp via de handlingsplaner och mätbara aktiviteter som tas fram där. Vi vill särskilt stärka fokus på didaktik och kvalitet, att stärka lärares förmåga att välja, värdera och medvetet använda digitala lärresurser i undervisningen.
Februari 2023:
Statens ansvar för skolan - ett besluts- och kunskapsunderlag
Swedish Edtech Industrys remissyttrande gällande SOU 2022:53 Statens ansvar för skolan - ett besluts- och kunskapsunderlag.
Inledande summering av vårt yttrande
Vi i Swedish Edtech Industry är inte formell remissinstans, men ser det nödvändiga i att lämna ett yttrande, eftersom delar av utredningens två förslag handlar om ett ökat statligt ansvar även för skolans it-tjänster. Analysen av lägesbilden måste göras medvetet och med insikt i orsakssambanden för att sedan kunna genomföra de förändringar som löser de verkliga problemen.
Det är viktigt att principen om valfrihet säkras. Svenska skolor och huvudmän, liksom olika skolformer, har stora skillnader i behov och måste ha möjlighet att kunna välja lösning efter de olika behov de har. I kommunal verksamhet replikeras funktioner och processer för att hantera de stora olikheter som finns i olika delar av landet och staten är inte lämpad att utveckla it-system åt den mångfald av uppgifter och förhållanden som skolan behöver hantera.
Det är också viktigt att principen om den fria konkurrensen värnas. Konkurrens är samhällseffektivt och skapar förutsättningar för hög kvalitet bland varor och tjänster, för nya innovationer och för att priserna hålls på rätt nivå och att våra skattemedel används på bästa sätt.
Vårt remissyttrande rör inte hela utredningen utan endast de delar som berör it-frågorna i båda förslagen
Sammanfattning av våra synpunkter:
Vi vänder oss i stort mot de två alternativens förslag på hur vi ska komma till rätta med de utmaningar huvudmän ser med it-frågorna, men till viss del finns däremot lösningen i delar av förslagen. Vår rekommendation är att fokus ska vara på att lösa ut de problem som orsakats av en historisk brist på nationell samordning och att åtgärda anledningarna till problemen istället för symptomen. De utmaningar som lyfts från huvudmän och skolor i utredningen måste undanröjas. Det är vi övertygade görs genom att:
- öka utvecklingstakten i det pågående arbetet med standarder och gemensamma överenskommelser.
- tillföra resurser till Skolverket, men också ge Skolverket föreskriftsrätt inom några prioriterade områden utifrån beslutsunderlag från bland annat FFIS (Forum för informationsstandardisering i skolväsendet).
- tillgängliggörandet av myndigheternas öppna data skyndas på med tidsatta mål.
Januari 2023:
Alla tiders föräldraskap - ett stärkt skydd för barns familjeliv
Swedish Edtech Industrys remissyttrande över SOU 2022:38 Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv.
Inledande summering av vårt yttrande
Vi vet att det idag finns en problematik som beskrivs i utredningen, när det gäller de vuxna som finns runt ett barn utöver vårdnadshavarna och som tar ett extra ansvar. En problematik som bland annat avspeglas i hanteringen av de digitala tjänster som används inom skola och utbildning, där vårdnadshavare vill att ytterligare vuxna ska få tillgång till information från skolan via tjänsterna. Allt det här beskrivs i utredningen och vi har också bistått utredningen med underlag och kunskap kring hur tjänsterna fungerar.
Att införa ytterligare en vårdnadshavare eller föräldrafullmaktshavare innebär inte några tekniska problem när det gäller att anpassa tjänsterna och integrationerna dem emellan, men vi vill uppmärksamma att det till viss del kan vara komplext att införa ytterligare en roll, ett nytt vårdnadshavarbegrepp, i tjänsterna utifrån eventuella skillnader i behörigheter.
Det är inte tekniken i sig som är utmaningen, utan det är definitionerna och överenskommelserna om hur informationsutbytet ska ske som behöver komma till stånd som kan ta tid.
Oktober 2022:
En modell för att mäta och belöna progression inom sfi
Swedish Edtech Industrys remissyttrande över Betänkande av Utredningen om sfi-peng till utbildningsanordnare, SOU 2022:17 En modell för att mäta och belöna progression inom sfi. Officiell remissinstans.
Inledande summering av vårt yttrande
Vi har inga direkta synpunkter på utredningens uppdrag att utforma och föreslå en modell för ersättning till utbildningsanordnare för sfi, en s.k. Sfi-peng. Vi håller med om att problematiken kring kvalitet inom Sfi:n finns, det märker våra medlemsbolag av hos sina kunder. Därför välkomnar vi att frågan utreds och sätts på agendan, men däremot efterlyser vi förslag som ligger utanför direktivet, som vi tror skulle vara kraftfullare för att öka kvalitet och likvärdighet.
Vi välkomnar också delvis utredningens förslag om att ta fram ett progressionstest, då teknikens möjligheter att automatisera rättning, till insamling av data för mer informerade beslut och en effektivare administration av bedömning möjliggörs. Däremot vänder vi oss helt emot att utvecklingen av progressionstestet ska utvecklas av det föreslagna bedömningscentrumet. Vidare vänder vi oss mot idén om utvecklingen och tillhandahållandet av det som kallas lärverktyg, som är ett slags läromedel som kan användas i och utanför undervisningen. Förslaget visar på stora brister, bland annat i en orimlig budgetering, och riskerar att hämma innovation och utveckling samt störa en befintlig marknad. Vårt förslag är att progressionstestet istället ska upphandlas för att både ta tillvara de investeringar som gjorts i teknikutveckling av marknadens aktörer och skattebetalarnas medel.
September 2022:
Skrivelse till Skolverket om Öppna lärresurser (OER)
En skrivelse från Swedish Edtech Industry till Skolverket angående öppna lärresurser och de risker och möjligheter vi ser finns.
Kort summering
Det digitala landskapet ger oändliga möjligheter för lärare att dela, anpassa och utveckla digitalt material för att använda i undervisningen. Det har lärare gjort i alla tider och det är en del av deras professionella verktygslåda. Men vi kan inte tillräckligt understryka vikten av kvalitetssäkrade resurser och läromedel för att säkerställa kvalitet och koppling till mål. Vi vill särskilt lyfta att det saknas en entydig forskning som visar på de nyttor som UNESCO:s ställningstagande uttrycker. Det finns också en risk att OER kan kväva innovation och störa en konkurrenskraftig utbildningsmarknad för digitala lärresurser. En väl fungerande marknad där aktörerna konkurrerar på lika villkor är en förutsättning för mångfald och fortsatt utveckling av högkvalitativa digitala läromedel och lärresurser. Läs vår skrivelse i sin helhet här.
Adda Upphandlingsunderlag Digitala läromedel
Swedish Edtech Industrys remissvar gällande Addas upphandlingsunderlag för kommande ramavtalsupphandling av digitala läromedel.Kort summering
Vi är positiva till indelningen i digitala respektive kombinerade läromedel, men anser i övrigt att det finns en hel del otydligheter i underlaget, bland annat omfattningsbeskrivning och hur ramavtalet ska användas (förnyad konkurrensutsättning eller rangordning). Vi ser också att det finns flera irrelevanta krav och att avsnitten om tekniska standarder behöver ses över. Läs hela vårt remissvar härDecember 2021:
Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap
Swedish Edtech Industrys remissyttrande över slutbetänkandet SOU 2021:70 Slutbetänkande av Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel. Officiell remissinstans.
Inledande summering av vårt yttrande:
Vi välkomnar att frågan om läromedel nu har utretts så att problematiken gällande likvärdig tillgång till läromedel aktualiseras. Vi är positiva till att elevernas tillgång till läromedel åter ska garanteras via skollagen och till de delar som stärker lärarens mandat att välja och värdera sina läromedel. Vi är också positiva till att rektors ansvar att organisera för detta tydliggörs samt att huvudmannens ansvar gällande att skapa de förutsättningar som behövs, både förtydligas och följs upp. Vidare är det positivt att lärosätenas roll föreslås stärkas på området samt att elever i den grundläggande vuxenutbildningen föreslås få kostnadsfri tillgång till läromedel, en grupp studenter som haft särskilt stora utmaningar på just den bristande tillgången under pandemin. Att utredningen nu fastslagit att det inte är läromedlens brister i kvalitet som är problemet (vilket var ett grundantagande i direktivet), utan avsaknaden på tillgång till läromedel och den bristande likvärdighet som råder i våra klassrum, är värdefullt i arbetet framåt. Nu kan vi fokusera på rätt saker för att utveckla den svenska skolan.
Däremot vänder vi oss mot några av utredningens grundantaganden, slutsatser och förslag som vi menar missar målet och kan ge kontraproduktiva effekter. Övergripande anser vi att:
- Utredningen genomgående behandlar det digitala området styvmoderligt och ensidigt, med ett flertal förenklade grundantaganden på ett komplext fält och att man förbiser skolans digitala uppdrag.
- Flera av utredningens förslag riskerar att hämma innovation och utveckling
- Utredningen har i delar förbisett flera nya forskningsrön och undersökningar.
September 2020:
Remiss av promemorian Förordning av skolenhetsregister Dnr U2020/04723/GV
En skrivelse som svar förslaget att Skolverket får i uppdrag att upprätta ett skolenhetsregister.
Sammanfattning
Vi instämmer i förslaget att Statens skolverk får i uppdrag att upprätta ett skolenhetsregister. På så vis undviker vi att öka kostnaderna för huvudmän att bedriva myndighetsutövande samt att nå målen i den nationella strategin för skolans digitalisering av skolväsendet. Riskerna med att inte ha ett skolenhetsregister, som idag, är stora och dessa konsekvenser beskriver vi i vår bilaga till detta yttrande.