Swedish Edtech som remissinstans
Vi bevakar och väljer att svara på utredningar där vi antingen är officiell remissinstans eller anser att det är av vikt att våra frågor och synpunkter uppmärksammas.Oktober 2022:
En modell för att mäta och belöna progression inom sfi
Swedish Edtech Industrys remissyttrande över Betänkande av Utredningen om sfi-peng till utbildningsanordnare, SOU 2022:17 En modell för att mäta och belöna progression inom sfi. Officiell remissinstans.
Inledande summering av vårt yttrande
Vi har inga direkta synpunkter på utredningens uppdrag att utforma och föreslå en modell för ersättning till utbildningsanordnare för sfi, en s.k. Sfi-peng. Vi håller med om att problematiken kring kvalitet inom Sfi:n finns, det märker våra medlemsbolag av hos sina kunder. Därför välkomnar vi att frågan utreds och sätts på agendan, men däremot efterlyser vi förslag som ligger utanför direktivet, som vi tror skulle vara kraftfullare för att öka kvalitet och likvärdighet.
Vi välkomnar också delvis utredningens förslag om att ta fram ett progressionstest, då teknikens möjligheter att automatisera rättning, till insamling av data för mer informerade beslut och en effektivare administration av bedömning möjliggörs. Däremot vänder vi oss helt emot att utvecklingen av progressionstestet ska utvecklas av det föreslagna bedömningscentrumet. Vidare vänder vi oss mot idén om utvecklingen och tillhandahållandet av det som kallas lärverktyg, som är ett slags läromedel som kan användas i och utanför undervisningen. Förslaget visar på stora brister, bland annat i en orimlig budgetering, och riskerar att hämma innovation och utveckling samt störa en befintlig marknad. Vårt förslag är att progressionstestet istället ska upphandlas för att både ta tillvara de investeringar som gjorts i teknikutveckling av marknadens aktörer och skattebetalarnas medel.
September 2022:
Skrivelse till Skolverket om Öppna lärresurser (OER)
En skrivelse från Swedish Edtech Industry till Skolverket angående öppna lärresurser och de risker och möjligheter vi ser finns.
Kort summering
Det digitala landskapet ger oändliga möjligheter för lärare att dela, anpassa och utveckla digitalt material för att använda i undervisningen. Det har lärare gjort i alla tider och det är en del av deras professionella verktygslåda. Men vi kan inte tillräckligt understryka vikten av kvalitetssäkrade resurser och läromedel för att säkerställa kvalitet och koppling till mål. Vi vill särskilt lyfta att det saknas en entydig forskning som visar på de nyttor som UNESCO:s ställningstagande uttrycker. Det finns också en risk att OER kan kväva innovation och störa en konkurrenskraftig utbildningsmarknad för digitala lärresurser. En väl fungerande marknad där aktörerna konkurrerar på lika villkor är en förutsättning för mångfald och fortsatt utveckling av högkvalitativa digitala läromedel och lärresurser. Läs vår skrivelse i sin helhet här.
Adda Upphandlingsunderlag Digitala läromedel
Swedish Edtech Industrys remissvar gällande Addas upphandlingsunderlag för kommande ramavtalsupphandling av digitala läromedel.Kort summering
Vi är positiva till indelningen i digitala respektive kombinerade läromedel, men anser i övrigt att det finns en hel del otydligheter i underlaget, bland annat omfattningsbeskrivning och hur ramavtalet ska användas (förnyad konkurrensutsättning eller rangordning). Vi ser också att det finns flera irrelevanta krav och att avsnitten om tekniska standarder behöver ses över. Läs hela vårt remissvar härDecember 2021:
Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap
Swedish Edtech Industrys remissyttrande över slutbetänkandet SOU 2021:70 Slutbetänkande av Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel. Officiell remissinstans.
Inledande summering av vårt yttrande:
Vi välkomnar att frågan om läromedel nu har utretts så att problematiken gällande likvärdig tillgång till läromedel aktualiseras. Vi är positiva till att elevernas tillgång till läromedel åter ska garanteras via skollagen och till de delar som stärker lärarens mandat att välja och värdera sina läromedel. Vi är också positiva till att rektors ansvar att organisera för detta tydliggörs samt att huvudmannens ansvar gällande att skapa de förutsättningar som behövs, både förtydligas och följs upp. Vidare är det positivt att lärosätenas roll föreslås stärkas på området samt att elever i den grundläggande vuxenutbildningen föreslås få kostnadsfri tillgång till läromedel, en grupp studenter som haft särskilt stora utmaningar på just den bristande tillgången under pandemin. Att utredningen nu fastslagit att det inte är läromedlens brister i kvalitet som är problemet (vilket var ett grundantagande i direktivet), utan avsaknaden på tillgång till läromedel och den bristande likvärdighet som råder i våra klassrum, är värdefullt i arbetet framåt. Nu kan vi fokusera på rätt saker för att utveckla den svenska skolan.
Däremot vänder vi oss mot några av utredningens grundantaganden, slutsatser och förslag som vi menar missar målet och kan ge kontraproduktiva effekter. Övergripande anser vi att:
- Utredningen genomgående behandlar det digitala området styvmoderligt och ensidigt, med ett flertal förenklade grundantaganden på ett komplext fält och att man förbiser skolans digitala uppdrag.
- Flera av utredningens förslag riskerar att hämma innovation och utveckling
- Utredningen har i delar förbisett flera nya forskningsrön och undersökningar.
September 2020:
Remiss av promemorian Förordning av skolenhetsregister Dnr U2020/04723/GV
En skrivelse som svar förslaget att Skolverket får i uppdrag att upprätta ett skolenhetsregister.
Sammanfattning
Vi instämmer i förslaget att Statens skolverk får i uppdrag att upprätta ett skolenhetsregister. På så vis undviker vi att öka kostnaderna för huvudmän att bedriva myndighetsutövande samt att nå målen i den nationella strategin för skolans digitalisering av skolväsendet. Riskerna med att inte ha ett skolenhetsregister, som idag, är stora och dessa konsekvenser beskriver vi i vår bilaga till detta yttrande.