Swedish Edtech som remissinstans

Vi bevakar och väljer att svara på utredningar där vi antingen är officiell remissinstans eller anser att det är av vikt att våra frågor och synpunkter uppmärksammas.

April 2024 

Skolverkets förslag till förändringar i förskolans läroplan

Swedish Edtech Industrys remissyttrande över Skolverkets förslag till förändringar i förskolans läroplan, dnr 2024:848

Sammanfattning av våra synpunkter:

Vår ståndpunkt är att själva uppdraget från regeringen har stora brister. Vi anser därför att uppdraget borde dras tillbaka. Det är utifrån den bakgrunden vi i detta remissvar lämnar våra synpunkter på Skolverkets förslag.

Vi styrker Skolverkets förslag att förtydliga förskolans ansvar rörande fysisk aktivitet och rörelse samt högläsning i förskolans läroplan. Det är förslag Skolverket lämnar, som går utöver regeringsuppdraget, där de på så sätt bistår regeringen i att uppnå de egentliga intentionerna med förändringen; att stärka barns lärande, utveckling och välmående. Vi styrker även Skolverkets val att bortse från att använda formuleringen “pedagogiskt mervärde” då det “vore olyckligt att läroplanen specifikt anger att digitala lärverktyg ska användas utifrån forskning och beprövad erfarenhet, då hela utbildningen redan idag vilar på detta”. Det är istället mer rätt och riktigt att, som Skolverket föreslår, stärka förskollärarnas autonomi genom att förtydliga att det ingår i förskollärarnas ansvar att värdera och välja arbetssätt och lärverktyg utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Vi anser däremot att de uttalade risker som Skolverket presenterat i konsekvensanalysen ska lyftas fram och förtydligas i styrdokumenten. Skrivelser om såväl digitala kompetens, som barns rätt till kompensatoriskt stöd behövs i läroplanen för likvärdigheten i landets förskolor.

Vi varnar för:

  • att stryka skrivningarna om förskolebarnens rätt till adekvat digital kompetens, dvs att ge dem förutsättningarna att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen samt att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till den digitala tekniken, då vi menar att det leder till att förskolans kompensatoriska uppdrag inte tas ansvar för.
  • att ansvaret för en likvärdig förskola inom det här området skjuts ned från statligt håll, med ett tyngre ansvar för förskollärarnas kompetensutveckling vilande på huvudmännens axlar. Vi ställer oss frågande till om det är en uttalad ambition från regeringen eller en olycklig konsekvens?
  • att tillgången till olika former av barnlitteratur med visuellt stöd, stöd för flerspråkighet, uppläsning på svenska och möjlighet till olika anpassningar kommer att minska ute på förskolorna. Det i sig gör uppdraget att erbjuda en likvärdig förskola för alla barn, blir svårt att uppfylla.

Läs hela vårt yttrande här.

Maj 2023 

Skolverkets förslag till föreskrifter om hantering och genomförande av digitala nationella prov

Swedish Edtech Industrys remissyttrande över Skolverkets förslag till föreskrifter gällande digitala nationella prov, dnr 2023:885

Inledande summering av vårt yttrande

För oss och våra medlemmar är det framför allt viktigt att de tekniska förutsättningar som krävs för genomförande av digitala prov ses som en del av hela ekosystemet av digitala tjänster och att de satsningar som huvudmännen behöver göra tar sikte på modern teknik för ett hållbart ekosystem, inte bara för Skolverkets upphandlade provtjänst. Vi anser också att Skolverket ska vara tydligare och rekommendera dessa val/lösningar så att huvudmännen gör kloka investeringar, hållbara även för andra delar i ekosystemet och inte bara för de enstaka tillfällen då nationella prov genomförs. Digitaliseringen av nationella prov kommer vara vägvisande för flera huvudmän och felaktiga investeringar kommer ge konsekvenser framåt.

Idag brister den digitala likvärdigheten bland Sveriges huvudmän och skolor inom flera olika delar. Och det trots att digital kompetens finns inskrivet i skolans styrdokument. Några har kommit långt och har ett kvalitativt arbete där digitalisering ingår som en självklar, naturlig del i verksamheten med ett systematiskt arbetssätt i hur digitala verktyg, inklusive provtjänster, används utifrån syfte och mål med undervisningen, medan andra fortfarande inte vet hur de ska komma dit. Det här innebär att eleverna kommer vara olika väl förberedda för att genomföra nationella prov digitalt. För flera är det vardag att genomföra prov digitalt via våra medlemmars provtjänster, för andra helt nytt.

Vi vet också att vi har hål att laga i den digitala infrastrukturen, där Skolverkets rekommendationer och föreslagna föreskrifter definitivt kommer ha påverkan på hur lång tid det kommer ta att komma tillrätta med de brister som finns. Eftersom den första nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendets kom så sent som 2017 har utvecklingen skett decentraliserat ute hos respektive huvudman och skola under decennier. Frånvaron av en nationell samordning har medfört brister inom den mjuka digitala infrastrukturen, dvs regelverk, överenskommelser och standarder för hur information ska utbytas mellan system och tjänster. Brister på samordning påverkar hela det digitala ekosystemet, allt från de digitala lärresurser som används i undervisningen till de mer administrativa tjänsterna.

Felaktiga investeringar kommer ytterligare förstärka olikvärdigheten för landets barn, elever och studenter och på sikt utmana Sveriges konkurrenskraft och förmåga att klara välfärden. Principen om likvärdighet måste stärkas och säkras.

Sammanfattning av våra synpunkter:

Fokus för vårt remissyttrande är delar i områdena för tekniska krav, överföring av användaruppgifter samt rättssäkert och likvärdigt provgenomförande, då det är de områden som berör våra medlemmar och det är här flera tekniska och kostnadsdrivande utmaningar finns.

Vi anser att Skolverkets förslag till föreskrifter om hantering och genomförande av digitala nationella prov med dess områden är bra såtillvida att de fyller en viktig styrande funktion och ställer krav på huvudmän att investera i den teknik som krävs för ett säkert genomförande.

Vidare anser vi att Skolverket gör rätt i sin konsekvensbedömning att den hårdvara som krävs för genomförande av proven är sådant som även behövs till vardags för att följa bestämmelserna i läroplaner, kurs- och ämnesplaner och den allmänna tekniska utvecklingen i samhället och innebär därmed inte några specifika kostnader för genomförande av digitala nationella prov.

Däremot anser vi att bedömningen Skolverket gör gällande det man anger som specifika kostnader och att de kommer täckas av de minskade kostnader digitaliseringen av nationella prov i sig medför, är mer svårbedömd då den i stora delar beror på huvudmännens nuläge och beställarkompetens i att välja de lösningar som i längden kommer ge besparingar samt hur organisationen arbetar administrativt idag, vilken digital kompetens som finns hos de olika rollerna osv.

Målsättningen med digitala nationella prov är, förutom att säkerställa ett rättssäkert och likvärdigt provgenomförande, även att minska de administrativa kostnaderna nationella prov innebär idag. Så ja, fullt ut och fullt fungerande kommer de initiala kostnaderna eventuellt att täckas av minskade kostnader framöver. Men med den information vi har idag gällande hur Skolverkets upphandlade provtjänst fungerar, t.ex. gällande rättssäkerheten, nedlåst läge och fusk, kommer det vara kostsamt för huvudmännen att få ett fullt fungerande genomförande. Avsevärt mer kostsamt än det är att genomföra digitala prov i de provtjänster som redan används av dem idag.

Läs hela vårt yttrande här.

April 2023 

Statens skolverks förslag till nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2023–2027

Swedish Edtech Industrys remissyttrande över förslaget till nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2023–2027, U2022/03951.

Inledande summering av vårt yttrande

För oss och våra medlemmar är det framför allt viktigt att den nya digitaliseringsstrategin antas, samt tar avstamp i utgångspunkter som bygger på nuläget, d.v.s. hur det ser ut på skolorna idag, vilka behov vårt samhälle har och vad forskning, vetenskap och beprövad erfarenhet visar. Vi pekar på att frånvaron av en strategi ytterligare kommer förstärka olikvärdigheten för landets barn, elever och studenter och på sikt utmana Sveriges konkurrenskraft och förmåga att klara välfärden. Principen om likvärdighet måste stärkas och säkras.

Läs vårt inlägg i samband med att vi skickade in remissyttrandet här. 

Sammanfattning av våra synpunkter:

Vi ställer oss bakom den föreslagna nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet 2023–2027 och menar att den möter de utmaningar den svenska skolan har idag. Skolverkets förslag fokuserar på att ge en tydlig riktning i skolornas arbete för att öka kvaliteten i undervisningen och därigenom verka för att alla barn och elever får en medvetenhet kring användningen av digitala verktyg.

Digital kompetens finns redan i våra läro- och kursplaner och vi ser strategin och de utpekade sju delområdena, med insatser som behöver göras, som ledstänger för att säkerställa att alla barn och elever får möjlighet att utveckla den digitala kompetens de har rätt till enligt våra styrdokument. Vi menar att det finns stora risker för både individen, samhällsutvecklingen och Sveriges konkurrenskraft att inte anta strategin. Att anta digitaliseringsstrategin skyddar oss mot digitalt utanförskap och ökar jämlikheten mellan kön, etnicitet, demografi och socioekonomiska skillnader.

Vi menar att inriktningen i strategin, att stärka undervisningen, kommer öka de positiva lärandeeffekterna från små till stora och kan frigöra en stor utvecklingspotential för att öka måluppfyllelsen i svensk skola.

Självklart ska barns, elevers och studerandes välmående och hälsa alltid finnas med som ett perspektiv i skolans arbete, men vi anser att det är viktigt att skilja på den pedagogiska verksamheten i skolan och de digitala aktiviteter barn och unga ägnar sig åt på fritiden. Det kompensatoriska uppdraget för att stärka ungas förmåga till en sund, säker och meningsfull tid på internet är centralt då alla barn och unga använder internet hemma. Vi menar att den föreslagna strategin tydliggör den balansen samt är förankrad i forskning. Att arbeta efter strategin stärker friskhetsfaktorerna och utvecklar ungas förmåga att orientera sig säkert i den digitala världen. Genom strategin ökar vi den medvetna skärmtiden.

Vårt remissyttrande lyder därför att vi ställer oss bakom strategin, men vi vill se två tillägg: tydligare skrivningar om digital infrastruktur samt likvärdig tillgång och användning av digitala lärresurser, så att även dessa områden följs upp via de handlingsplaner och mätbara aktiviteter som tas fram där. Vi vill särskilt stärka fokus på didaktik och kvalitet, att stärka lärares förmåga att välja, värdera och medvetet använda digitala lärresurser i undervisningen.

Läs hela vårt yttrande här.


Februari 2023: 

Statens ansvar för skolan - ett besluts- och kunskapsunderlag

Swedish Edtech Industrys remissyttrande gällande SOU 2022:53 Statens ansvar för skolan - ett besluts- och kunskapsunderlag.

Inledande summering av vårt yttrande

Vi i Swedish Edtech Industry är inte formell remissinstans, men ser det nödvändiga i att lämna ett yttrande, eftersom delar av utredningens två förslag handlar om ett ökat statligt ansvar även för skolans it-tjänster. Analysen av lägesbilden måste göras medvetet och med insikt i orsakssambanden för att sedan kunna genomföra de förändringar som löser de verkliga problemen.

Det är viktigt att principen om valfrihet säkras. Svenska skolor och huvudmän, liksom olika skolformer, har stora skillnader i behov och måste ha möjlighet att kunna välja lösning efter de olika behov de har. I kommunal verksamhet replikeras funktioner och processer för att hantera de stora olikheter som finns i olika delar av landet och staten är inte lämpad att utveckla it-system åt den mångfald av uppgifter och förhållanden som skolan behöver hantera.

Det är också viktigt att principen om den fria konkurrensen värnas. Konkurrens är samhällseffektivt och skapar förutsättningar för hög kvalitet bland varor och tjänster, för nya innovationer och för att priserna hålls på rätt nivå och att våra skattemedel används på bästa sätt.

Vårt remissyttrande rör inte hela utredningen utan endast de delar som berör it-frågorna i båda förslagen

Sammanfattning av våra synpunkter:
Vi vänder oss i stort mot de två alternativens förslag på hur vi ska komma till rätta med de utmaningar huvudmän ser med it-frågorna, men till viss del finns däremot lösningen i delar av förslagen. Vår rekommendation är att fokus ska vara på att lösa ut de problem som orsakats av en historisk brist på nationell samordning och att åtgärda anledningarna till problemen istället för symptomen. De utmaningar som lyfts från huvudmän och skolor i utredningen måste undanröjas. Det är vi övertygade görs genom att:
- öka utvecklingstakten i det pågående arbetet med standarder och gemensamma överenskommelser.
- tillföra resurser till Skolverket, men också ge Skolverket föreskriftsrätt inom några prioriterade områden utifrån beslutsunderlag från bland annat FFIS (Forum för informationsstandardisering i skolväsendet).
- tillgängliggörandet av myndigheternas öppna data skyndas på med tidsatta mål.

Läs hela vårt yttrande här.


Januari 2023: 

Alla tiders föräldraskap - ett stärkt skydd för barns familjeliv

Swedish Edtech Industrys remissyttrande över SOU 2022:38 Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv.

Inledande summering av vårt yttrande

Vi vet att det idag finns en problematik som beskrivs i utredningen, när det gäller de vuxna som finns runt ett barn utöver vårdnadshavarna och som tar ett extra ansvar. En problematik som bland annat avspeglas i hanteringen av de digitala tjänster som används inom skola och utbildning, där vårdnadshavare vill att ytterligare vuxna ska få tillgång till information från skolan via tjänsterna. Allt det här beskrivs i utredningen och vi har också bistått utredningen med underlag och kunskap kring hur tjänsterna fungerar.

Att införa ytterligare en vårdnadshavare eller föräldrafullmaktshavare innebär inte några tekniska problem när det gäller att anpassa tjänsterna och integrationerna dem emellan, men vi vill uppmärksamma att det till viss del kan vara komplext att införa ytterligare en roll, ett nytt vårdnadshavarbegrepp, i tjänsterna utifrån eventuella skillnader i behörigheter.

Det är inte tekniken i sig som är utmaningen, utan det är definitionerna och överenskommelserna om hur informationsutbytet ska ske som behöver komma till stånd som kan ta tid.

Läs hela vårt yttrande här.


Oktober 2022: 

En modell för att mäta och belöna progression inom sfi

Swedish Edtech Industrys remissyttrande över Betänkande av Utredningen om sfi-peng till utbildningsanordnare,  SOU 2022:17 En modell för att mäta och belöna progression inom sfi. Officiell remissinstans.

Inledande summering av vårt yttrande

Vi har inga direkta synpunkter på utredningens uppdrag att utforma och föreslå en modell för ersättning till utbildningsanordnare för sfi, en s.k. Sfi-peng. Vi håller med om att problematiken kring kvalitet inom Sfi:n finns, det märker våra medlemsbolag av hos sina kunder. Därför välkomnar vi att frågan utreds och sätts på agendan, men däremot efterlyser vi förslag som ligger utanför direktivet, som vi tror skulle vara kraftfullare för att öka kvalitet och likvärdighet.

Vi välkomnar också delvis utredningens förslag om att ta fram ett progressionstest, då teknikens möjligheter att automatisera rättning, till insamling av data för mer informerade beslut och en effektivare administration av bedömning möjliggörs. Däremot vänder vi oss helt emot att utvecklingen av progressionstestet ska utvecklas av det föreslagna bedömningscentrumet. Vidare vänder vi oss mot idén om utvecklingen och tillhandahållandet av det som kallas lärverktyg, som är ett slags läromedel som kan användas i och utanför undervisningen. Förslaget visar på stora brister, bland annat i en orimlig budgetering, och riskerar att hämma innovation och utveckling samt störa en befintlig marknad. Vårt förslag är att progressionstestet istället ska upphandlas för att både ta tillvara de investeringar som gjorts i teknikutveckling av marknadens aktörer och skattebetalarnas medel.

Läs hela vårt yttrande här.


September 2022: 

Skrivelse till Skolverket om Öppna lärresurser (OER)

En skrivelse från Swedish Edtech Industry till Skolverket angående öppna lärresurser och de risker och möjligheter vi ser finns.

Kort summering

Det digitala landskapet ger oändliga möjligheter för lärare att dela, anpassa och utveckla digitalt material för att använda i undervisningen. Det har lärare gjort i alla tider och det är en del av deras professionella verktygslåda. Men vi kan inte tillräckligt understryka vikten av kvalitetssäkrade resurser och läromedel för att säkerställa kvalitet och koppling till mål. Vi vill särskilt lyfta att det saknas en entydig forskning som visar på de nyttor som UNESCO:s ställningstagande uttrycker. Det finns också en risk att OER kan kväva innovation och störa en konkurrenskraftig utbildningsmarknad för digitala lärresurser. En väl fungerande marknad där aktörerna konkurrerar på lika villkor är en förutsättning för mångfald och fortsatt utveckling av högkvalitativa digitala läromedel och lärresurser. Läs vår skrivelse i sin helhet här.


Augusti 2022: 

Adda Upphandlingsunderlag Digitala läromedel

Swedish Edtech Industrys remissvar gällande Addas upphandlingsunderlag för kommande ramavtalsupphandling av digitala läromedel.

Kort summering
Vi är positiva till indelningen i digitala respektive kombinerade läromedel, men anser i övrigt att det finns en hel del otydligheter i underlaget, bland annat omfattningsbeskrivning och hur ramavtalet ska användas (förnyad konkurrensutsättning eller rangordning). Vi ser också att det finns flera irrelevanta krav och att avsnitten om tekniska standarder behöver ses över. Läs hela vårt remissvar här

December 2021: 

Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap

Swedish Edtech Industrys remissyttrande över slutbetänkandet SOU 2021:70 Slutbetänkande av Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel. Officiell remissinstans.

Inledande summering av vårt yttrande:

Vi välkomnar att frågan om läromedel nu har utretts så att problematiken gällande likvärdig tillgång till läromedel aktualiseras. Vi är positiva till att elevernas tillgång till läromedel åter ska garanteras via skollagen och till de delar som stärker lärarens mandat att välja och värdera sina läromedel. Vi är också positiva till att rektors ansvar att organisera för detta tydliggörs samt att huvudmannens ansvar gällande att skapa de förutsättningar som behövs, både förtydligas och följs upp. Vidare är det positivt att lärosätenas roll föreslås stärkas på området samt att elever i den grundläggande vuxenutbildningen föreslås få kostnadsfri tillgång till läromedel, en grupp studenter som haft särskilt stora utmaningar på just den bristande tillgången under pandemin. Att utredningen nu fastslagit att det inte är läromedlens brister i kvalitet som är problemet (vilket var ett grundantagande i direktivet), utan avsaknaden på tillgång till läromedel och den bristande likvärdighet som råder i våra klassrum, är värdefullt i arbetet framåt. Nu kan vi fokusera på rätt saker för att utveckla den svenska skolan.

Däremot vänder vi oss mot några av utredningens grundantaganden, slutsatser och förslag som vi menar missar målet och kan ge kontraproduktiva effekter. Övergripande anser vi att:

- Utredningen genomgående behandlar det digitala området styvmoderligt och ensidigt, med ett flertal förenklade grundantaganden på ett komplext fält och att man förbiser skolans digitala uppdrag.
- Flera av utredningens förslag riskerar att hämma innovation och utveckling
- Utredningen har i delar förbisett flera nya forskningsrön och undersökningar.

Läs hela vårt remissyttrande här.


September 2020:

Remiss av promemorian Förordning av skolenhetsregister Dnr U2020/04723/GV

En skrivelse som svar förslaget att Skolverket får i uppdrag att upprätta ett skolenhetsregister.

Sammanfattning

Vi instämmer i förslaget att Statens skolverk får i uppdrag att upprätta ett skolenhetsregister. På så vis undviker vi att öka kostnaderna för huvudmän att bedriva myndighetsutövande samt att nå målen i den nationella strategin för skolans digitalisering av skolväsendet. Riskerna med att inte ha ett skolenhetsregister, som idag, är stora och dessa konsekvenser beskriver vi i vår bilaga till detta yttrande.

Läs hela vårt svar här.