Nyfiken på: Sveriges nytillträdda professor i edtech

Forskningsbaserat digitalt läromedel för nyanlända höjer resultaten
augusti 21, 2018

Sverige har fått en ny professor i edtech, ett tvärvetenskapligt fält i gränslandet mellan teknik och pedagogik. Italo Masiello har i dagarna tillträtt den nyinrättade professuren på Linnéuniversitetet i Växjö och vi är nyfikna på både honom och det uppdrag han fått.

Italienbördiga Italo har en ganska internationell karriär med sig i ryggsäcken. Hans akademiska bana började i USA med  psykologi- och datasystemvetenskapsstudier innan flytten gick till Sverige med frun Anna. Här började han forska i neurovetenskap innan han till slut hittade rätt. Det blev Karolinska Institutets forskarskola i medicinsk pedagogik som kombinerade alla hans intresseområden och kunskaper inom psykologi, teknik, neurovetenskap och pedagogik. Italo kommer senast från en tjänst som innovations- och utbildningschef på SÖS, Karolinska Institutet.

Professor i edtech- ett tvärvetenskapligt forskningsfält

Professor i edtech, vad innebär det? Är det en professur inom teknik eller pedagogik och hur ser då förhållandet ut mellan dessa fält? Det är några frågetecken vi ber honom att räta ut. Bra frågor, säger han och börjar förklara. Jag är professor i pedagogik med inriktning digitala lärprocesser, educational technology på engelska, eller som du skulle säga: ”edtech”. Jag kommer att verka över två fakulteter; Fakulteten för samhällsvetenskap och Fakulteten för teknik vilket innebär att jag står med en fot i vardera område som utgör edtech. Det här handlar om två helt olika fält och är inte helt okomplicerat. Som forskningsfält har de olika grunder, traditioner och ansatsmetoder och de har också olika förhållningssätt till metodutveckling och vad vetenskaplig evidens innebär. Då är det definitivt en fördel med min pedagogik- och teknikbakgrund, säger han. Jag kan dra nytta av de bästa av två världar och trivs att arbeta mellan dem.

Syftet med att instifta en professur inom detta tvärvetenskapliga område, digitala lärandeprocesser, är att ge en akademisk tyngd till ämnet och starkare etablera det som forskningsfält. Professuren på ett universitet är den högsta akademiska befattningen och omgärdas av krav på tidigare forskning, kvalitet och erfarenheter. Som professor ingår man i olika beslutfattande organ vilket betyder att man kan påverka till exempel hur fakultetsmedel kan fördelas. En professur rankas akademiskt högt, vilket kan ha betydelse när man söker forskningsmedel.

När vi ställer frågan om vilka forskningsområden som är aktuella svarar han snabbt; Många! När det gäller forskningsområden har jag såklart massor av idéer och intressen, men är det något jag lärt mig i arbetslivet så är det att hållbara förändringar kräver ett samskapande och ett gemensamt engagemang. Därför vill jag inte styra mig mot ett särskilt forskningsområde redan nu utan bygga det successivt tillsammans med mina nya forskarkollegor, samarbetspartners och våra doktorander. Vi annonserar förresten snart två doktorandtjänster, det kan du väl tipsa om, flikar han in.

Vill vikariera på skola

Som nytillträdd fylls hans dagar av att etablera kontakter på och utanför Linnéuniversitetet, han skall anställa doktorander, planeringen startas för ett mastersprogram i ämnet och han etablerar en fakultetsöverskridande forskargrupp för att sätta en inriktning, skapa en vision och sätta ett antal kortsiktiga och långsiktiga mål. Men han söker också efter en skola där han kan “vikariera” som lärare så han skall få en djupare förståelse för skolans vardag och verklighet. Jag är lärare och pedagog, men har arbetat i en helt annan kontext än skola. Det är viktigt att förstå kontexten, förklarar han vikarieambitionerna.

“Läraren är den absolut viktigaste faktorn”

Under de senaste åren har utbildningssektorn, och i synnerhet skolan, genomgått omfattande förändringar för informations- och kommunikationsteknologier (IKT) för att stötta undervisnings- och lärandeprocesser. Digital kompetens är sedan 1 juli 2018 inskrivet i kurs- och läroplanerna, beslut är taget om att nationella prov skall digitaliseras och en digital strategi för skolväsendet är presenterad. Vad ser den nya professorn som den största utmaningen och möjligheten för skolan när det gäller digitalisering? Svaret kommer utan tvekan. Läraren. Punkt. Allt annat är sekundärt. Det finns gott om vetenskaplig evidens att läraren är den absolut viktigaste faktorn för lärande. Han pekar på lärarutbildningen och hur lite utrymme digital kompetens för lärare får i den. I min mening har den digitala satsningen på skolan börjat bakvänt, resonerar han. Man har inte förberett lärarna innan den digitala strategin för skolan skall implementeras. I det ljuset blir det naturligt för oss att samarbeta med lärarutbildningsprogrammet på Linnéuniversitetet för att se hur vi kan hjälpa varandra både i utbildnings- och forskningsfrågor inom edtech.

Samfinansierad oberoende forskning

Den stora satsningen är finansierad av edtechbolaget IST och Linnéuniversitetet, med stöd av KK-stiftelsen. En samfinansieringsmodell som är vanlig inom många områden, men kanske ovanligare inom utbildningsvetenskap. Hur oberoende kommer forskningen att vara?

-Det är superviktigt att spela med öppna kort och tydliggöra det. Först vill jag säga att utbildningsvetenskap inte är ett forskningsområde med stora finansiella resurser. Så att IST vill samfinansiera en professur som kan driva forskning och utbildning ser jag som en positiv utveckling. Sedan vill jag påpeka att forskningsetik och integritet är väsentliga för rigorös forskning och publicerbara resultat och vi har tydliga avtal som reglerar detta. Forskning ska vara oberoende och leda till peer-reviewed publikationer och examina ska granskas öppet. Inget annat gäller! Den gemensamma satsningen är långsiktig från alla parter och utgår från ett gemensamt intresse att utforska vad som ger värde och effektivitet för elever och lärare. Det är ett viktigt samhällsuppdrag. Jag vill tillägga att fältet edtech handlar om en samhällsutveckling där tekniken inte är enda fokus, utan det handlar i stora delar om en förändring i vårt sätt att lära, tänka och göra saker. Allt detta ska vi nu koppla ihop och utforska på Linnéuniversitet, avslutar han.