Vad menar vi egentligen med ”forskningsbaserat”?

Kraven på kvalitet, evidens och transparens i edtech ökar och det är bra. Nya reformer i skolan, AI och en allt skarpare diskussion om vilka verktyg som faktiskt skapar värde gör att både leverantörer och de som väljer och använder tjänster behöver kunna förklara mer: Vad bygger de på? Vad vet vi om hur de fungerar? Och vad går faktiskt att belägga?

Forskningsbaserat. Evidensbaserat. Validerat. Bevisad effekt.

Det är ord som inger förtroende. Och som används flitigt i och om vår bransch, också av flera av våra medlemsföretag.

Det behöver inte vara konstigt eller fel. Tvärtom vill vi förstås att tjänster utvecklas med stöd i relevant forskning och kunskap. Men orden väcker en viktig följdfråga:

Vad är det egentligen som är forskningsbaserat?

Vad finns bakom begreppet?

Det är frågor vi återkommer till i vårt arbete med Kvalitet & evidens i edtech . Häromdagen fastnade jag för ett konkret exempel: en artikel om ett screeningverktyg i matematik som, med all rätt, beskrevs som ”forskningsbaserat”. Jag blev nyfiken på verktyget (screening är högaktuellt i kommande skolreformer), men framför allt på begreppet. Vad betyder egentligen forskningsbaserat här och i andra sammanhang?

Är det forskningen bakom det man valt att mäta? Metoden eller designen? Att själva verktyget har validerats? Eller att man har studerat vad som händer när det används i praktiken?

Det är olika saker som kräver olika slags underlag.

Samma sak gäller förstås långt utanför screening. Våra medlemsföretag utvecklar väldigt olika tjänster och använder begrepp som forskningsbaserat, forskningsinformerat, validerat och evidens på olika sätt. Det intressanta är därför kanske inte själva etiketten, utan vad som finns bakom den.

Be om underlagen 

Det här är också en av tankarna med vår Kvalitetsportfolio. Den hjälper företagen att beskriva kvalitet ur flera perspektiv, från grundläggande ansvar och robusthet till design, kunskapsgrund och hur kvalitet följs upp i användning. Med hjälp av checklistan får företagen konkretisera vad deras arbete bygger på och vilka underlag de faktiskt har.

Således ett stöd för företagen att strukturera och göra sitt kvalitetsarbete mer transparent. Men lika mycket för kunder och användare, som får ett bättre underlag för att ställa frågor, förstå vad olika påståenden bygger på och diskutera vad som behöver följas upp i den egna verksamheten.

Inte ett facit. Inte en certifiering. Och definitivt inte det enda underlaget för ett beslut, utan ett av flera för bättre frågor, bättre dialog och bättre beslut.

Vi ska inte fråga mindre efter forskning och evidens. Men vi behöver bli bättre på nästa fråga: Vad bygger ni det på?

Vem ansvarar för vad? 

Och där blir det ännu mer intressant. För även om leverantören kan beskriva vad en tjänst bygger på och vilket stöd som finns, uppstår kvalitet och effekt också i användningen. Så var går gränserna för ansvaret? Vad behöver utvecklaren kunna visa, beställaren kunna bedöma och användaren följa upp? Och vad kan forskningen faktiskt svara på?

Det här är frågor vi kommer att fortsätta grotta i från flera håll. I vår nya samtalsserie Kvalitet mellan oss öppnar medlemsföretag dörren till sina egna kvalitetsdilemman och delar hur de arbetar i praktiken. Framöver blir det också fler öppna samtal och möten där vi tillsammans med leverantörer, huvudmän, forskare och andra aktörer fördjupar oss i olika delar av kvalitets- och evidensfrågan.

Håll koll i vår eventkalender. Det här samtalet har bara börjat. 

/Johanna Karlén, kvalitetschef, Swedish Edtech Industry