ICILS 2023: Nästa vecka kommer viktig rapport om digital kompetens

Den 12 november släpps resultaten från ICILS – en internationell studie som kartlägger digital kompetens bland elever i årskurs 8. Sverige deltar för första gången, och det är första gången vi överhuvudtaget mäter elevernas digitala kompetens. Skolverket väljer att inte hålla en pressträff om de svenska resultaten, som de vanligtvis gör med de stora internationella studierna, som PISA, TIMSS och PIRLS. Det är en viktig rapport som riskerar att inte få den uppmärksamhet den förtjänar. 

Om ICILS visar att Sverige ligger efter sina jämförbara nordiska grannländer, vilket är sannolikt, måste vi ställa oss frågan varför vi halkar efter och hur vi kommer tillrätta med problemet. Det vi har samhällsdebatter till.

Det råder en missuppfattning om att dagens unga, bara för att de vuxit upp med smarta telefoner och internet, automatiskt har utvecklat en god digital kompetens. Tvärtom visar tidigare ICILS-resultat istället att majoriteten av eleverna enbart har grundläggande förmågor. Digital kompetens kräver strukturerad undervisning, tydliga mål och insiktsfulla satsningar – det sker inte av sig själv.

Kommer Sverige prestera sämst i Norden?

Det finns ingenting som pekar på att Sverige kommer att stå sig lika väl som våra nordiska grannländer. För det första kom vår digitaliseringsstrategi för skolan på plats först 2018, sist av alla i Norden. Vi är dessutom numera det enda nordiska landet utan en digitaliseringsstrategi, eftersom regeringen beslutade att skrota det nya förslag som togs fram 2022.

För det andra ligger vi lägst av alla nordiska länder i grundläggande digitala färdigheter i hela befolkningen i EU:s mätningar. Förra året med en alarmerande signal, den sjunker avsevärt bland unga i åldrarna 16-24 år. Det är något vi aldrig sett tidigare och är illavarslande för den grupp unga som riskerar utanförskap och sämre chanser på arbetsmarknaden. 

För det tredje kom Skolinspektionen med kritik på kvaliteten i undervisningen med digitala verktyg vid en granskning för några år sedan och efterlyste mer kompetensutveckling för lärare. Även införandet av programmering i läroplanen gick fort och utan tillräcklig kompetensutveckling. 

Är de socioekonomiska klyftorna större i Sverige även på detta område?

Sveriges socioekonomiska klyftor är i andra större studier, som PIRLS och PISA, högre än i våra nordiska grannländer. Det kommer antagligen att slå igenom även på ICILS.

Om man tittar på tidigare resultat på ICILS uppvisar samtliga länder stora skillnader mellan låg- och högpresterande elever. Elever med högre socioekonomisk status presterar bättre än elever från resurssvaga hem. 

En ljuspunkt kan vara flickors kunskaper i IT

Tidigare ICILS-mätningar har visat att flickor presterar bättre i dator- och informationskunnighet medan pojkar presterar något bättre i datalogiskt tänkande (som programmering), de två delar ICILS mäter. De två nordiska länderna som deltog i ICILS 2018 sticker däremot ut när det gäller datalogiskt tänkande. Danmarks resultat visade inga skillnader mellan pojkar och flickor, medan det i Finland fanns ett motsatt förhållande där flickor presterade bättre än pojkar. 

Om vi ser samma tendens i Norge och Sverige skulle detta kunna indikera att digital kompetens i läroplanerna, som vi ju har i Norden, är ett effektivt sätt att öka flickors kunskaper och intresse för IT och teknik, där kvinnor generellt är underrepresenterade.

Digital kompetens- centralt för arbetsmarknaden och vår konkurrenskraft

Nödvändigheten av en utbredd digital kompetens understryks i den uppmärksammade rapporten om EU:s konkurrenskraft av Mario Draghi. Grundläggande färdigheter (skills) är ett område han pekar ut som viktigt och han menar att digital kompetens ska likställas med att kunna läsa, skriva och räkna redan hos våra unga, som ett fundament för att rusta arbetskraften med de digitala kompetenser arbetsmarknaden behöver. Jag menar att det inte finns ett motsatsförhållande 2024. Vi måste göra allt.

Vi vet att arbetsgivarna, inom mer eller mindre alla yrken, behöver personal med grundläggande digital kompetens, eller spetskompetens. Vi vet också att digital kompetens gör oss bättre rustade att hantera desinformationskampanjer och cyberbrottslighet. Digital kompetens är en demokrati- och samhällsfråga och vi hoppas att rapporten får den plats den förtjänar i det offentliga samtalet. 

Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry

Referenser:

Om ICILS

Skolverkets information om ICILS

Digital skills Eurostat

Skolinspektionens granskningsrapport Digitala verktyg i undervisningen 

DIGGs delrapport Mot ett digitalt Sverige