Är digital kompetens en del av vårt totalförsvar – och hur kommer den få plats i ny läroplan?

Den STEM-strategi för Sverige som presenterades igår hade kunnat vara en värdefull satsning för att säkra landets framtida kompetensbehov. Men den är allt annat än kraftfull. Den ignorerar digital kompetens, bortser från AI:s påverkan på skolan och saknar konkreta åtgärder för att rusta unga inför framtidens digitala samhälle. Frågan är hur det kommer att se ut i förslaget till den nya läroplanen som presenteras imorgon?

Förhoppningen på STEM-strategin var hög, att nu, nu kommer regeringen visa sin ambition och tydliggöra skolans uppdrag inom digital kompetens. STEM står ju för Science, Technology, Engineering, and Mathematics. Men icke.

I ljuset av den skrotade digitaliseringsstrategin för skolan 2023 och förbudet för AI-kommissionen att lämna förslag som rör skolan, står det nu klart att Sverige är i ett sårbart läge, vi är inte rustade för framtidens krav på digital kompetens. Det är allvarligt för vår konkurrenskraft, men kanske även för vårt totalförsvar?

Finland och Estland visar ledarskap – medan Sverige står still

I skarp kontrast till Sveriges passivitet står Finlands och Estlands utbildningsministrar, som förra veckan presenterade en allvarstyngd gemensam deklaration om utbildningens roll för att säkra (ja, de säger säkra, inte stärka) demokratin och rättsstaten i AI-eran. De ser sig som ansvariga för att deras utbildningssystem är relevanta och effektiva inom medie- och informationskunnighet som de slår fast är avgörande för att rusta samhället med den motståndskraft som krävs i en värld där desinformation, hybridhot, polarisering och radikalisering ökar.

I deklarationen lyfter ministrarna fram vikten av att integrera AI och medie- och informationskunnighet i undervisningen på ett ansvarsfullt och genomtänkt sätt. De betonar att digitala färdigheter inte är en lyx, utan en grundläggande medborgerlig färdighet i en modern demokrati​ och konstaterar att komplexiteten nu har nått helt nya nivåer.

Det visar på ett insiktsfullt ansvarstagande. Det är inget enkelt uppdrag, men nödvändigt.

En fjärdedel av svenska elever saknar digitala färdigheter

Att ignorera digital kompetens och AI i STEM-strategin rörande skolan rimmar illa med resultatet av den senaste ICILS-studien, där en fjärdedel av svenska åttondeklassare saknar grundläggande digitala färdigheter. Det innebär att de inte kan söka information på ett kritiskt sätt, inte kan bedöma trovärdigheten i digitala källor och saknar den digitala läskunnighet som krävs för att delta i ett modernt samhälle.

Det är en reell utmaning för vår demokrati och säkerhet. Om vi inte rustar våra barn och unga med dessa färdigheter ger vi dem inte de kunskaper de behöver för att få jobb, förstå sin omvärld och skydda sig mot desinformation och manipulation. 

De som saknar grunderna är de socioekonomiskt sårbara eleverna, som inte kan få stöd i att navigera säkert i det digitala hemma, liksom de inte kan få hjälp med läxorna. Det är samma grupp som har svårt att klara svenskan och matematiken. Regeringen vill nu tillbaka till grunderna med skolpolitiken, och det kommer säkert många goda ting ur det. Men kommer det verkligen räcka? Behövs det inte en högre ambitionsnivå för de här eleverna? Både moraliskt och etiskt, men även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Alla behövs med de demografiska förändringar vårt samhälle står inför.

Och svenska företag är redan nu i skriande behov av grundläggande digital kompetens och spetskompetens. AI och automatisering driver på en snabb omställning både i näringslivet och offentlig sektor. 

Vad händer med digital kompetens i den nya läroplanen?

När de nationella strategierna nu håller tunt, får vi förlita oss på professionen. Mycket gott arbete görs i våra klassrum, på utbildningsförvaltningar och på våra myndigheter. Deras uppdrag om digital kompetens i den centrala delen av läroplanerna är tydliga: “Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik.”  Men det är inte likvärdigt för alla barn och elever.

Imorgon presenteras utredningens förslag på ny läroplan för grundskolan. Frågan är – vågar vi hoppas att digital kompetens får den plats den förtjänar? Eller kommer vi i Sverige stå sårbara i en värld där digital säkerhet, kritiskt tänkande och AI-kunskap är avgörande för vår framtid? 

Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry