PISA 2025 är här. Dags att ta ett djupt andetag.

PISA kan användas som ammunition för nästan vilken fråga som helst. I valtider blir det extra tydligt. Det är lärarbristens effekt, invandringens fel, friskolesystemets ansvar, regeringens haveri och skärmarnas fel. 

PISA visar mönster och samband, men inte vad som orsakar vad. Dags att ta ett djupt andetag.

Sverige fick igen sämre resultat i årets PISA-undersökning, inte minst i läsning och matematik. Men Skolverket är tydligt: det finns ingen enkel förklaring till tappet. Det handlar om flera saker samtidigt. 

Nedgången gäller över hela linjen. Bland de 35 OECD-länder som har jämförbara data fortsatte resultaten att falla mellan 2022 och 2025 och ligger nu på de lägsta genomsnittliga OECD-nivåerna som hittills uppmätts i PISA. Och utvecklingen började redan före pandemin.

Särskilt allvarligt är att skillnaderna mellan låg- och högpresterande elever fortsätter att öka. I Sverige syns det tydligt i läsning, där de svagaste eleverna har tappat mest.

Läsning är den stora varningssignalen

OECD pekar på att elever blivit sämre på de förmågor som blir allt viktigare i dagens informationsmiljö: att värdera information, koppla ihop flera källor och tänka kritiskt. Andelen “hasty readers”, elever som rusar igenom texter och svarar snabbt men fel, har nästan fördubblats sedan 2018.

OECD och Skolverket pekar på flera möjliga förklaringar: förändrade läsvanor och mer skärmtid, mindre läsning för nöjes skull, högre frånvaro och förändrade attityder till skola och lärande.

Problemet är alltså inte bara skärmtid, utan vad skärmen används till, i vilket sammanhang och med vilken struktur.

För mig är en av de viktigaste slutsatserna från PISA att vi måste klara två saker samtidigt.

Vi måste läsa mer. I skolan, hemma och i samhället. Barn behöver få träna på att hålla kvar uppmärksamheten, ta sig igenom längre texter, förstå det svåra, värdera information och tänka själva.

Men vi kan inte göra det genom att låtsas att den digitala utvecklingen inte har hänt. Våra barn lever redan i en miljö där AI kan skriva, sammanfatta, svara, övertyga och ibland ha fullständigt fel. Där det är enkelt att låta ett verktyg göra det tänkande man egentligen behöver träna på själv. Det är därför läraren måste ha mandat att avgöra när tekniken tillför något, när den stör och när den ska läggas undan. Digitala verktyg ska användas när den tillför ett värde, inte annars. 

Det är viktigt att komma ihåg att hälften av mellanstadieelever i Sverige använder AI regelbundet. Skolelever behöver kunna hantera de informationsmiljöer de befinner sig i redan idag, inte bara på morgondagens arbetsmarknad.

Att barn möter AI utanför skolan är inget argument för att skolan ska backa undan. Det är ett argument för att skolan måste rusta dem.

Vi ska inte välja mellan böcker och digital kompetens, mellan läsning och AI-kunnighet. Vi behöver elever som kan läsa djupt, tänka kritiskt och använda tekniken med omdöme. Där har boken en central roll.

OECD:s medskick är i grunden ganska tydliga: stärk läsning och andra grundläggande färdigheter, ge skolor bättre förutsättningar att använda digitala verktyg med tydligt pedagogiskt syfte och låt elever träna på att granska AI-genererad information.

Vad säger PISA om AI-användning och resultat?

PISA har frågat hur ofta elever använder AI för att sammanfatta texter, göra research, skriva utkast och hjälpa dem att lära. OECD ser inget enkelt samband där mer AI-användning automatiskt ger bättre eller sämre resultat. Däremot pekar de på att elever som använder AI för lärande och samtidigt får träning i att bedöma AI-genererad information tenderar att prestera bättre.

Poängen är därför inte att hålla AI utanför skolan, utan att bygga förmågan att använda den med omdöme. AI-kompetens står inte i motsats till grundläggande färdigheter. Den bygger på dem.

Tre saker att komma ihåg i PISA-debatten:

1. PISA pekar inte ut en enda orsak till nedgången.
2. Läsningen måste stärkas kraftigt.
3. AI och digital kompetens är inte motsatsen till läsning. De ställer högre krav på läsning, källkritik och eget tänkande.

Årets PISA hade tema engelska som andraspråk, digital problemlösning och undersökte hur AI-användningen ser ut hos 15-åringarna. I OECDs huvudrapport lyfter de fram några av resultaten redan nu. I början av 2027 kommer detaljerade rapporter om dessa teman, även i Sverige.

Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry