Kommentar: “Delseger med skolan i AI-strategin- men utan mål och resurser”

Att skolväsendet nu skrivs in i Sveriges AI-strategi är en viktig markering och en principiell seger för alla som drivit på för att skolan inte ska stå utanför den nationella AI-politiken. Strategin slår fast att skolan ska rusta elever för ett samhälle där AI ingår och att elever ska kunna granska AI-källor kritiskt och göra etiska överväganden. Men vid närmare granskning så är det mer en seger på pappret.

Det räcker inte att skriva “ska”. Även om strategin är tydlig med att alla lärare behöver kompetensutveckling och stöd inom digitalisering och AI, följs det inte upp i handlingsplanen med riktade initiativ, mål eller finansiering för skolans genomförande. Det sätts heller inga mål kopplade till att eleverna skall rustas med digital kompetens och AI-kunnighet.

Frågan lämnas obesvarad- hur skall ungas sjunkande digitala kompetens åtgärdas?

Det är en av Sveriges akilleshälar. Sverige redan ligger långt från EU:s mål för digital kompetens, både hos befolkningen i stort men också hos våra unga. EU:s utbildningsmål är att andelen elever med låg dator- och informationskunnighet ska ner till under 15%, men i Sverige ligger idag 39% av eleverna i årskurs 8 på nivå 2 eller under i ICILS, alltså cirka 4 av 10 utan grundläggande digital kompetens. Samtidigt konstaterar Digg att ungas digitala kompetens försämras och kallar det “den kanske allvarligaste trenden”.

 Det är en nivå som inte bara är ett skolproblem, utan en direkt bromskloss för Sveriges innovationsförmåga och konkurrenskraft. 

Om Sverige på allvar ska kunna  nå AI-strategins mål att bli bland världens tio bästa AI-länder, så är att AI-lyft för skolan en nödvändighet. Strategin slår fast att lärare behöver kompetensutveckling och stöd inom digitalisering, inklusive AI, men saknar både uppföljande initiativ, tydliga mål och finansiering. Just nu är skrivningen just en skrivning.

Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry