Svar på regeringens remiss: Vad får frånvaron av en digital strategi för skolan för konsekvenser?

Nu svarar vi på regeringens remiss: Vad får frånvaron av en digital strategi för skolan för konsekvenser?

Om det är något vi vet, är det att den digitala utvecklingen inte stannar av. Vi befinner oss just nu i en AI-revolution och kan bara ana hur utvecklingen kommer se ut de kommande åren. I den här tidsåldern ska barn och elever navigera i digitala miljöer, bli medvetna användare av digitala verktyg för att så småningom göra sitt inträde på arbetsmarknaden och vara medvetna medborgare i vårt demokratiska samhälle. Om vi inte har en gemensam strategi för hur skolan ska bemästra detta – vilka blir konsekvenserna då?

Idag lämnar vi in vårt remissyttrande till regeringen gällande Skolverkets förslag till digitaliseringsstrategi. Förslaget presenterades i december 2022 när den första strategin (2017-2022) löpte ut. Det var då vår första strategi. Norge fick sin första digitaliseringsstrategi för skolan 2006 och Danmark 2013. Redan 2017 var vi sena på bollen och nu har arbetet försenats igen, vilket gör att vi riskerar att det blir gungfly och en fortsatt ojämlikhet bland landets skolor.

I dagens samhälle spelar digitaliseringen en alltmer central roll, utvecklingen går i en rasande fart och det gäller att hänga med för att säkra såväl grundläggande digital kompetens som den spetskompetens vi behöver. Arbetet börjar i skolan. Därför anser vi att det är av yttersta vikt att den nya digitaliseringsstrategin antas och tar avstamp i utgångspunkter som bygger på nuläget, det vill säga hur det ser ut på skolorna idag, vilka behov vårt samhälle har och vad forskning och beprövad erfarenhet säger. Något vi lyfter fram i vårt remissvar att vi tycker Skolverkets förslag gör. Frågan för oss handlar inte om strategin borde antas eller inte, utan vad det för med sig att arbetet försenas och i värsta fall lämnar oss utan gemensam strategi och målbild. Vem tar ansvar för det?

Vi vet att förutsättningar och arbetssätt ser olika ut på olika skolor. Det kan till och med skilja sig åt mellan klassrum på samma skola. Idag spelar det alltså roll vilken skola du råkar gå på, om du får de kunskaper och färdigheter du behöver. Så kan vi inte ha det. Vi riskerar att få ett A- och ett B-lag, när det vi behöver är lika möjligheter för alla på individnivå- ytterst handlar det om att säkra Sveriges konkurrenskraft och förmåga att klara välfärden.

Utvecklingen stannar inte av – behovet av grundläggande digital kompetens kommer fortsätta att öka

Utvecklingen och digitaliseringen i samhället kommer inte att stanna av och det påverkar skolans uppdrag att förbereda för framtida studie-, arbetsliv och delaktighet. Det är en pågående process att förhålla sig till.

Enligt en rapport från World Economic Forum för 2022 är digitala färdigheter bland de mest efterfrågade färdigheterna på arbetsmarknaden. AI och automatisering används alltmer inom olika yrkesområden, inklusive hälso- och sjukvård, tillverkning och detaljhandel. Vi har länge legat i framkant digitalt i Sverige, men nu börjar vi halka efter. 66,5% av befolkningen i Sverige har grundläggande digital kompetens jämfört med Finlands 79,2% enligt The Digital Economy and Society Index 2022 (DESI). Det är viktigt att inse att digital kompetens är en grundläggande färdighet som är nödvändig för att förbli konkurrenskraftig på arbetsmarknaden i dagens digitala ålder, oavsett vilket yrke man väljer.

Digital kompetens finns redan i våra styrdokument – hur ska skolor som ännu inte lyckats få stöd?

Digital kompetens finns redan i våra läro- och kursplaner, vilket egentligen borde göra frågan om skolan ska arbeta med digitala verktyg till en icke-fråga. Men där är vi inte än. Många skolor behöver en strategi som ramar in arbetet och ger de ledstänger som behövs för att komma ikapp och för likvärdighet mellan skolorna.

Skolverkets förslag fokuserar på att ge en tydlig riktning för skolornas arbete för att öka kvaliteten i undervisningen och därigenom även en medveten skärmtid för alla barn och elever. Det är viktigt att skilja på den pedagogiska verksamheten i skolan och de digitala aktiviteter barn och unga ägnar sig åt på fritiden, så att vi inte hamnar i förenklade resonemang som leder oss fel. Handlar riskerna med barns och ungas skärmtid om TikTok, för lite rörelse eller pratar vi om den pedagogiska verksamheten i skolan? Att ha en gemensam strategi och till det handlingsplaner att arbeta utifrån, stärker friskhetsfaktorerna och ger förutsättningarna för unga att utveckla förmågan att orientera sig säkert i den digitala världen.

Vi ställer oss bakom förslaget, men efterlyser likvärdig tillgång till digitala lärresurser och kompetensutveckling

Vi ställer oss bakom Skolverkets förslag på digitaliseringsstrategi i sin helhet, men efterlyser två områden som vi menar behöver belysas och uppmärksammas:

• Det måste tydliggöras att det ska finnas en likvärdig tillgång till digitala lärresurser och läromedel i svenska skolor. Så är inte fallet idag. Lärare lägger dyrbar tid på att producera eget material eller än värre, använda gratis resurser, som vare sig är säkra, kvalitetsproducerade eller garanterar en reklamfri miljö. Det menar vi är en av de lägst hängande frukterna att plocka hem för ökad kvalitet.
• En satsning på lärarnas kompetensutveckling måste till. Här är forskningen enig: investeringar för att utveckla kvalitet i undervisningen hämtas hem om man satsar på lärarnas professionsutveckling.

För att ge stöd åt skolans viktiga digitala uppdrag behöver vi en gemensam strategi som skapar förutsättningar för skolorna att ge alla barn och elever det de har rätt till. Arbetet med handlingsplaner måste ta fart. Vi har inte tid att vänta längre.

Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry

Läs vårt remissyttrande här.