Regeringens bristande intresse för AI i skolan är ett problem

Regeringens bristande intresse för AI i skolan är ett problem

AI förändrar redan nu arbetsmarknaden, näringslivet och vardagen för var och en av oss. Vi lever i en orolig tid, där den tekniska utvecklingen skapar nya sårbarheter och samhällsutmaningar.

Sverige har satt sig i baksätet

I vårt remissyttrande till AI-kommissionens färdplan för Sverige är vårt budskap tydligt: utan investeringar i utbildning och kompetens på alla nivåer riskerar vi både vår konkurrenskraft och vår demokratis motståndskraft. Regeringens aktiviteter sedan färdplanen presenterades har varit sparsamma och kritiserade. Kanske signalerar det en ny hållning där vi placerar oss i baksätet och bara hänger med i utvecklingen? Men nu går det fort.

EU rullar nu ut sin AI-strategi med ett stort medföljande investeringspaket. Utbildning, kompetens och säkerhet är i fokus och det ska börjas tidigt, redan i grundskolan. Parallellt utvecklar OECD och EU-kommissionen ett gemensamt ramverk för AI-kunnighet för skolan. Syftet är att definiera kunskapen, färdigheterna och attityderna som elever behöver för att kunna förstå och hantera AI på ett säkert sätt. Ramverket kommer att vara en del av PISA 2029 och ett första utkast presenteras redan den 22 maj.

EU vill se investeringar i lärarfortbildning, högre utbildning och livslångt lärande. Unionen bedömer att 61 procent av Europas vuxna behöver stärka sina digitala färdigheter för att säkra Europas tillväxt och vara attraktiva på arbetsmarknaden.

Fritt spelrum för felanvändning

Att överlåta ratten till någon annan i EU-gemenskapen behöver inte vara fel, bara vi gör det medvetet. Det är anmärkningsvärt att Sveriges regering uttryckligen förbjöd AI-kommissionen att lämna förslag för skolväsendet. Beslutet berör två miljoner barn och elever, samtidigt som den senaste internationella ICILS-studien visar att fyra av tio svenska åttondeklassare inte kan skilja på fakta och åsikter på nätet.

Satsningar på att läsa, skriva och räkna genomförs nu av regeringen. De är grundläggande kompetenser, men det är digital kompetens också. Att inte ha en plan för AI i skolan är detsamma som att ge fritt spelrum för felanvändning. Det riskerar att leda till att barn och elever lämnas helt ensamma att hantera den teknik de redan möter i sin vardag.

Många saknar digital kompetens

För att hålla jämna steg behöver regeringen:

• Inkludera hela utbildningssystemet i AI-strategin
  Skola, vuxenutbildning, högre utbildning, folkbildning och bibliotek måste omfattas. Vi behöver tydliga skrivningar i kursplaner, satsningar på lärarkompetens och nationella mål för digital och AI-kunnighet från tidig ålder, i linje med EU:s kommande ramverk.
• Investera i bred kompetensutveckling
  Svenska företag investerar mindre i kompetensutveckling än i många jämförbara länder. Arbetslösheten är rekordhög och många vuxna saknar grundläggande digitala färdigheter. Nu krävs riktade satsningar både för dem som är i arbetslivet och dem som står utanför.
• Stärk motståndskraften mot digitala hot
  AI-kompetens handlar inte bara om ekonomisk konkurrenskraft utan också om att stärka samhällets motståndskraft mot hybridpåverkan, radikalisering och desinformation. Den typen av hot drabbar särskilt sårbara unga via AI-drivna plattformar. Finland, Estland och Ukraina menar att AI-kompetens är en del av deras nationella säkerhet och har fört in det i sina läroplaner.

Sverige är ett kunskapssamhälle. Vi vill påminna om något självklart: kunskap har aldrig skadat någon, men avsaknaden av kunskap kan få förödande konsekvenser.

Jannie Jeppesen
Vd, Swedish Edtech Industry

Läs artikeln i Altinget här.
Läs vårt remissyttrande här.