I krisens spår: tre incitament som driver innovation av utbildningsteknologi

Forskare möter lärare i gemensamma lektionsverkstäder
oktober 1, 2020
EdAider – en plattform för lärande och för datadriven och evidensbaserad skolutveckling
oktober 20, 2020

rpt

Vi blickar utåt

“Coronakrisen ska inte bli en utbildningskris”

Coronapandemin har hindrat 1,5 miljarder elever och studenter runt om i världen från att gå i skolan. Sedan starten av krisen har regeringar runtom i världen satt in akuta krispaket för att rusta elever och lärare med digitala verktyg för att möjliggöra fortsatt skolgång under nedstängningarna. I Tyskland har man investerat 500 miljarder euro för att elever ska få ett digitalt verktyg med devisen  “Coronakrisen ska inte bli en utbildningskris”. I USA:s största skoldistrikt New York, rullade man ut 300.000 uppkopplade lärplattor till elever redan i mars. Listan kan göras längre, med insatser såväl från regeringshåll som i s.k. Public Private Partnerships, där företag, hjälporganisationer och regeringar gemensamt lanserat stödpaket för att överbrygga den digitala klyftan, framförallt i utvecklingsländer.  Samtidigt har behovet av kompetensomställning för vuxna aldrig varit så tydligt som nu. Behovet och den enorma efterfrågan på utbildningsteknologiska tjänster har aldrig varit större. Utvecklingstakten av tjänsterna ökar och användarna ökar sin digitala kompetens. Det kommer givetvis att få effekter och öka möjligheter och nyttor för lärande.

Tre incitament för innovation i coronakrisens spår

1. Förändrade behov och snabb utveckling för att möta krisen

I hela världen ökade användningsgraden av edtechtjänster och produkter lavinartat i samband med att skolor och universitet stängde. Edtechbolagen svarade upp genom att fokusera all sin verksamhet på att se till att dramatiskt öka sin tekniska kapacitet för att ta emot alla användare, men man lade också betydande resurser på att hjälpa nya eller ovana användare att komma igång. Efter den inledande fasen, gick utvecklingskraft till att utveckla funktionalitet för att möta helt nya användarbehov i befintliga produkter. Handuppräckningsfunktioner, digitala samarbetsytor och funktionalitet för att kommunicera eller genomföra sin undervisning online utvecklades i rekordtakt. EdSurge lyfter i en artikel, där de djupintervjuat tolv edtechbolag, att bolagen under krisen helt bytt utvecklingsstrategi och att den pre-corona planerade produktutvecklingen nu har bytt spår. Bolagen konstaterar att man inte förväntar sig att gå  tillbaka till det gamla, behoven har förändrats för alltid och det planerar man nu också för. Vi har sett samma utveckling i Sverige, där våra bolag rapporterar om en snabb produkt- och funktionalitetsutveckling under pågående kris.

2. Behovet av direkt-till-konsument-tjänster ökar, användarvänliga och självinstruerande tjänster kommer att utvecklas 

I många delar av världen har B2C (Business to consumer) tjänster länge haft en stor del av marknaden. I Asien, USA och i flera andra världsdelar, med hög konkurrens för att bli antagna till högre utbildning, köper föräldrar digitala lärtjänster till sina barn, dels för läxläsning men också som ett komplement till skolundervisning. Dessa köp har ökat kraftigt under skolstängningarna. I exempelvis USA, har resursstarka föräldrar under coronan mött barnens undervisningsbehov genom tjänster som Learning Pods, där en lärare fysiskt träffar en liten grupp elever och handleder dem i hemmet. I Kina och Indien växer de digitala “tutor”-tjänsterna och tillhör nu de största edtechbolagen i världen. Överlag har föräldrar investerat avsevärt mer i edtechtjänster under krisen, där pedagogiskt innehåll med en design för att skapa engagemang, gör eleven mer självgående och inlärningen lustbetonad, sk edutainment, ungefär som Sesame Street eller Fem myror är fler än fyra elefanter i TV-världen. Ökningen av efterfrågan driver också in mer investeringskapital i bolagen, vilket kommer att leda till en injektion i produktutveckling. Teknologier och design för adaptivitet, gamification och självinstruerande uppgifter förväntas utvecklas i en högre takt. Det filantropiska forskningsinstitutet CGDEV skriver i en initial forskningsöversikt att självinstruerande edtechtjänster visar på effekt vid utbildningsinsatser i utvecklingsländer.

3. Behovet av vuxenutbildning och kompetensförsörjning är enormt och nya former för utbildning växer fram

Den ekonomiska krisen till följd av corona ställer helt nya krav på omfattande insatser för omskolning av yrkesarbetande i en skala vi inte sett tidigare sett. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling var redan före corona en av de största drivkrafterna bakom tillväxten av edtechtjänster. Digitalisering, automatisering och klimatomställning har drivit på medvetenheten om att kompetens är affärskritiskt för företag och för offentlig sektor att klara välfärdsutmaningen. Nio av de fjorton högst finansierade edtechbolagen i USA redan 2019, hör till området Professional Development. Den svenska regeringen utlyste Kompetensförsörjning och livslångt lärande som en av våra största utmaningar i samband med att de lanserade sina strategiska samverkansprogram i februari 2020. Coronakrisen höjde tonläget och behovet blev akut. Regeringar världen över investerar nu i storskaliga utbildningsprogram för vuxna. 

Högre utbildning är en viktig komponent för vuxenutbildningen och under corona har deras arbetsformer helt förändrats, då universitet stängts och undervisning bedrivits online. Behovet av snabb tillgång till kompetens har genererat flera globala initiativ där företag lanserat korta yrkesinriktade utbildningar, vilket utmanar universitetens affärsmodeller med terminsavgifter. I det offentligt finansierade utbildningssystemet i Sverige har yrkeshögskolan i ett krispaket fått i uppdrag att erbjuda kortare kurser. Utbildning i alla länder och på alla utbildningsnivåer har flyttats ut på digitala plattformar och metoder och modeller utvecklas för att ge snabb och flexibel tillgång till utbildning, var du än befinner dig i världen. De kraftfulla insatserna ska lösa en akut situation, men kommer att få långsiktiga effekter, både för utbildningarnas utformning och för efterfrågan på utbildningsteknologi.

Marknadskrafterna är ett uttryck för behov 

Vi står inför en stor utmaning, vi är inte ur krisen än och vi vet att vi framåt måste bygga hållbara utbildningssystem som står emot framtida utmaningar liknande coronapandemin. Klassrummets betydelse för lärandet har, i avsaknad av det, aldrig varit tydligare. Men vi har lärt oss att lärande digitalt i många sammanhang fungerar och ger en möjlighet att skala upp och tillgängliggöra utbildning till många fler. Behovet av flexibelt lärande globalt driver nu på utvecklingen av utbildningsteknologi i en aldrig tidigare skådad takt, dessutom med helt nya behov. Innovationen kommer dessutom “smitta” mellan segmenten grundskola, konsumenttjänster, högre utbildning och yrkesutbildning. Det som funkar kommer att överföras. Det tydligt uttryckta behovet från marknaden, d.v.s. utbildningssektorn och kompetensbehovet hos arbetsgivaren, är en enorm marknadskraft som just nu ger en injektion i innovation, något edtechbolagen svarar på. Det ökande behovet leder till flera investeringar i kostsam utveckling, vilket i sin tur kommer leda till att tjänsterna utvecklas på ett sätt som ökar möjligheter och nyttor för lärande. Det måste vi ta tillvara på.

Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry