Enögt av regeringen att bara satsa på tryckta böcker

Det saknas tillgång till både digitala och tryckta läromedel på svenska skolor och nu klubbar regeringen medel som ska gå till tryckta läromedel. Det är att skriva Sveriges lärarkår på näsan och det skapar inte förutsättningar för en likvärdig skola och framförallt inte för en delaktighet i vårt demokratiska samhälle.

Igår beslutade regeringen om en satsning på tryckta läromedel i skolan och utlyste ett statsbidrag som kan sökas av skolhuvudmän för att köpa läromedel där huvudmaterialet ska utgöras av en fysisk bok. Digitala komponenter godkänns, men det är ett litet halmstrå för att säkra att elever får den digitala kompetens de behöver. Ett halmstrå som inte är tillräckligt. Digital kompetens är, enligt skolans styrdokument och läroplan, något som varje elev har rätt att utveckla för att förberedas för vidare studier, arbetsliv och delaktighet i samhället.

Regeringen pratar sig gärna varm om en omedveten skärmtid och hur farlig den är. Det är att blanda ihop äpplen och päron. Elevers skärmtid och sociala medier på fritiden är en helt annan fråga än välstrukturerade lärsituationer där läraren styr, där läromedel med text, ljud, bild och interaktion samspelar och utmanar eleven i sitt lärande liksom tillgängliggör läromedlen för alla grupper av elever. 

Enligt Internetstiftelsens Svenskarna och internet är 94% av Sveriges befolkning online regelbundet. De flesta varje dag. För barnen är siffran 100 % och jag törs drista mig till att säga att den mesta tiden är hemma. Precis därför är det också viktigt med skolans kompensatoriska uppdrag och utveckla den digitala kompetens som behövs för att hantera de digitala miljöerna.

Enligt senaste PISA-undersökningen kom 9% av 15-åringarna i alla OECD-länder upp till en läsförmåga där de kunde skilja på en åsikts- och en faktaartikel.  9% . Sverige nådde 13%. Vad betyder det för vår demokrati, globalt och i Sverige? Var läses de här artiklarna? Jo, online. I sociala medier och i olika kanaler. Vi ska inte glömma att Aktuellts genomsnittstittare är 69 år och TV4-nyheterna har 68 år i genomsnittsålder. Det här ställer frågor till vilka läsförmågor vi  behöver rusta våra barn och elever med. Redan idag, men framförallt för imorgon.

Läsförmåga är avgörande, såväl analog som digital. Eleverna behöver olika lässtrategier för att hantera olika typer av tillgänglig information, men också strategier för att navigera mellan texter och orientera sig i såväl analoga som digitala kontexter. Digital läsning är en viktig förmåga som dessutom förväntas med kommande digitala nationella prov. Därför behöver eleverna tillgång till både digitala och tryckta läromedel, då dessa har olika funktion, något också forskning visar.

Sverige har lägst budget för läromedel i Norden

Svensk skola är långt ifrån att ha en likvärdig tillgång till läromedel, vilket ökar stressen för lärare och undergräver rättssäkerheten för elever. Det får inte spela någon roll i vilket klassrum man hamnar i, eleverna ska ha tillgång till de läromedel läraren anser behövs. 

Sverige ligger långt bak när det gäller investering i och tillgång till digitala läromedel jämfört med våra nordiska grannländer där budgeten för läromedel, både digitala och tryckta kan vara så mycket som det dubbla än i Sverige. Det främsta problemet hos oss i Sverige är att läromedelsbudgeten har varit alltför låg under alltför lång tid. Vi har en långt gången läromedelsskuld. 

Digitalt och tryckt är inte fiender

Det är anmärkningsvärt att regeringen nu skriver Sveriges lärarkår på näsan genom att peka på vilka sorts läromedel de ska använda i sin undervisning och hur de ska vara producerade. Det är att underminera lärarens profession och att styra marknaden. Idag har vi en läromedelsbransch som består av såväl förlag som mindre företag fokuserade och specialiserade på specifika ämnen och moment. Det här måste vi värna, för fortsatt innovation och utveckling, för inkludering och tillgänglighet. 

Lärare ska inte tvingas att välja mellan den tryckta läroboken eller det digitala läromedlet. Båda behövs och kompletterar varandra. Så missförstå oss inte – satsningen från regeringen är välkommen och skapar möjligheter att bryta en långvarig negativ trend med alldeles för låga läromedelsbudgetar. Men den görs på fel sätt. Vi är uppriktigt bekymrade över vad det här betyder för Sveriges konkurrenskraft, för Sveriges demokrati och för de livsmöjligheter vi ger varje elev i svensk skola.  

Uppmaning till skolor och huvudmän

Det är också avgörande att tillskottet verkligen används, inte ersätter redan utdelade medel och att vi låter lärarna och rektorerna avgöra vilka sorts läromedel som saknas och behövs i just deras skola och klassrum. Vi uppmanar lärarkår, rektorer och huvudmän att ta fasta på andemeningen i förslagen: svenska elever och lärare ska ha tillgång till de läromedel som behövs för att utveckla de kunskaper, den läsning och de förmågor alla elever har rätt till. Då behöver vi utgå från fakta att både digitala läromedel och tryckta böcker behövs för att uppfylla skrivelserna i läroplanerna.

Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry