Digitala PISA- Sveriges relativa position i Norden

Kunskapskollaps, läskris och ras. PISA skapar som vanligt rubriker. I Danmark låter det likadant. I Norge, Finland och Island likaså. Det är faktiskt bara i fyra av 81 länder som resultaten inte har fallit.

Det är en tung PISA-rapport som OECD nu parkerat i knät på utbildningspolitiker runt om i världen, den som kommer tre år efter covid-nedstängningarna av skolan. Materialet är omfattande. Resultaten är ganska nedslående. Men det finns ljuspunkter. Speciellt om man inte låter sig bländas av tidningsrubriker.

Vi gör här ett första försök att, med våra digitala glasögon på, identifiera intressanta frågor att titta vidare på.

Vi gör överblicken med ett nordiskt fokus, då utbildningssystemen här är mer jämförbara, dels i styrning men också i digital mognad, storlek, finansieringsgrad och kultur. Vi är olika, men har mer likheter än olikheter. Att jämföra Sveriges resultat 2022 med 2018 känns inte rättvist, med en global pandemi i bagaget, där i princip alla faller i resultat. Om vi sätter Sveriges och de nordiska ländernas tapp mer i relation till de andra länderna, kanske vi får syn på något nytt?

Vi blickar också fram emot PISA 2025 och frågar oss, hur vill vi att det ska gå?

Viktigt att tillägga är att OECD poängterar att de fallande kunskapsresultaten sker i kölvattnet av pandemin, men att det inte är den enda faktorn för resultattappet, då vi över tid sett en trend av fallande kunskapsresultat hos OECD-länderna. Men storleken på tappet kan nog uteslutande bero på pandemin.

Vi ser fram emot kommande studier, jämförelser och analyser gjorda av forskare, experter och sakkunniga på många olika områden, det är ett rikt material vi har framför oss.

Sveriges och de nordiska ländernas relativa position i PISA-rankingen

Generellt tappar länderna i PISA-mätningen 15 poäng i genomsnitt i matematik och 10 poäng i läsförståelse. OECD räknar med att 10 poäng motsvarar ett halvt års skolgång. Där har vi en bra mätpunkt för att förstå de nordiska ländernas utveckling, är vårt tapp högre eller lägre än snittet?

Fyra av de fem nordiska länderna har tappat i placering, undantaget är Danmark, som klättrar från 18:e till 10:e plats, även om de också tappar i resultat. Finland gör den största dykningen, men från höga höjder, med sju placeringar och landar på andra plats i Norden. Sverige är på tredje plats och har endast tappat 2 placeringar. Norge tappar 6 placeringar och Island tappar tre platser. 2018 hade Finland, Sverige och Danmark över 500 poäng. Det har ingen idag.

Intressanta nedslag i rapporten som kanske väcker fler frågor än ger svar:

• De länder som rapporterar att man använder digitala verktyg för lärande en timme om dagen i skolan har 14 poäng högre än de som inte använde digitala verktyg, effektgraden sjunker en aning vid 1-2 timmars användning, för att stiga något igen vid tre.
  Tittar vi på de nordiska resultaten, länder med hög digitaliseringsgrad, ligger vi runt 3 timmar per dag, där Danmark sticker ut med en högre användningsgrad.

• Sverige, Finland och Island tillhör skaran av 20 länder som uppvisar motståndskraft i elevernas sociala välmående (av totalt 81 länder)
  Sverige och Island tillhörde de få länder i världen som inte stängde ner sina skolsystem. Förhoppningen var att det skulle synas i ämnesresultaten, men den höga sjukfrånvaron verkar ha påverkat kvaliteten på undervisningen. Kanske kan de öppna skolsystemenen vara en förklaring till att både Sverige och Island bibehåller nivåerna av socialt välmående? Och vad kommer det att betyda i förlängningen?

• De elever som spenderar en timme på digital underhållning via mobiltelefoner på fritiden hade 49 poäng högre resultat än de som använder telefonen extremt mycket (5-7 timmar per dag).
  Omfattande användning av sociala medier på fritiden och vilka elever som gör det, behöver studeras vidare. Hur kan man möta upp det i hemmen?

• De som svarar att de blir distraherade av mobiler i klassrummet får i snitt 15 poäng lägre resultat.
  Distraktioner gäller både när de själva använder mobilen eller när deras kompisar använder den. 30% av de elever som går på en skola med mobilförbud uppger att de använder den flera gånger varje dag. 21% att dem använder den någon gång eller nästan varje dag. OECD varnar för att riskerna med mobilförbud är att barnen inte tränas i självreglering, även om de lutar mot att man behöver överväga det.

Framgångsfaktorer hos länder som lyckas

Andreas Schleisher, PISA-generalen, om de viktigaste framgångsfaktorerna hos utbildningssystem som lyckas:

• Fokus på kvalitet i undervisningen och undervisningsskickliga lärare, som finns i de klassrum där de bäst behövs ger störst effekt. Ökad kvalitet på undervisningen ger bäst effekt, visar siffrorna.
• Fördela resurserna mellan de som behöver dem bäst och de som behöver dem minst. De undervisningsskickliga lärarna ska vara i de klassrum som behöver dem bäst där eleverna har sämst socioekonomiska förutsättningar.

Det här är särskilt relevant för Sverige, då det allvarligaste för Sveriges resultat är att skillnaderna mellan de socioekonomiskt starka och svaga eleverna ökar.

PISA 2025- hur vill vi att resultaten ska utvecklas?

Vi ska komma ihåg att detta är den första pandemi-PISA-rapporten. Nästa, som genomförs 2025, kommer att mäta generationen som under pandemin var 9-10 år. Då kommer regeringarnas kraft och förmåga att kompensera de kunskapstapp som uppstod då, att stå i sökljuset.

PISA 2025 kommer dessutom att testa digitala förmågor då 15-åriga elevers förmåga att engagera sig i digitalt lärande, inklusive motivation, självreglering och att kunna lösa uppgifter och problem i okända digitala miljöer kommer att mätas.

Politiken som förs och satsningar eller avsaknad av satsningar som görs kommer att synas i 2025 års resultat.

/Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry

Se hela OECD:s presskonferens och ta del av hela PISA-studien här.
Läs en fördjupad analys av de digitala aspekterna med ett europeiskt fokus här.

OECDs råd till regeringar framåt och inför kommande kriser är att:

1. Hålla skolor öppna så länge det går
2. Stärk elevernas förmåga att driva sitt eget lärande/ tillse lärarstöd
3. Stärk elevernas känsla av sammanhang och välmående
4. Begränsa digitala distraktioner
5. Involvera föräldrarna
6. Anpassa personal och material efter behoven
7. Gör skolorna till sociala knutpunkter