
Swedish Edtech har en viktig roll i att balansera debatten
juni 4, 2025
Vår vd i debattartikel i Altinget idag.
Tänk dig att du har tre barn. Ett går i en kommunal grundskola, ett i en friskola och det tredje på gymnasiet i en annan kommun. För att följa deras läxor, frånvaro och schemaändringar behöver du logga in i minst tre olika appar, alla med olika lösenord, olika gränssnitt och utan möjlighet till överblick. Det låter som 00-talet, men är verklighet 2025.
I samband med att regeringen nu presenterat Sveriges digitaliseringsstrategi för 2025–2030, publicerar vi en debattartikel i Altinget, där vi välkomnar strategins tydliga riktning mot interoperabilitet i offentlig sektor, men pekar samtidigt på en blind fläck: att skolväsendet saknas.
Fyra miljoner berörs varje dag av oredan
Idag präglas svensk skola av ett digitalt lapptäcke. Appar, plattformar och speciallösningar har vuxit fram utan gemensamma krav eller tekniska standarder. Det leder till höga kostnader, onödig arbetsbörda, förlorad information och i vissa fall rena plattformshaverier. Det påverkar över fyra miljoner användare i skolan: elever, lärare, skolledare och vårdnadshavare.Strategin pekar rätt, men utan styrning från utbildningsdepartementet sker ingen förändring.
Därför föreslår vi tre konkreta steg:
1. Ge Skolverket föreskriftsrätt att peka ut nationella tekniska standarder för informationsdelning.
2. Ge Skolverket i uppdrag att ta fram en färdplan för skolans digitala infrastruktur – i samverkan med huvudmän, SKR och bransch.
3. Sätt uppföljningsbara mål för digital kompetens i skolan, i linje med EU:s mål
– > Läs hela debattartikeln i Altinget här
PM till utbildningsdepartementet
Varför har vi inte en fungerande digital infrastruktur i skolan idag?
I ett PM till utbildningsdepartementet sammanfattar vi varför dagens systemlandskap i skolan är ineffektivt, dyrt och osäkert och vad som krävs för att lösa det. Här ger vi lättillgänglig överblick av ett komplext problem: splittrade plattformar, höga kostnader, administrationsbörda och sårbarhet för haverier. Ett problem som flera statliga utredningar lyft, samtidigt som förslagen som finns kraftigt kommer att öka antalet nationella prov, tester och kartläggningar.
– > Läs vårt PM: Från digital röra till ordning och reda: en fungerande infrastruktur för svensk skola
Risk för kollaps med ett rejält ökat antal digitala nationella prov, tester och kartläggningar
Vi summerar några av vårens statliga utredningar från utbildningsdepartementet: Om vi inte kommer tillrätta med skolans digitala infrastruktur riskerar vi att de förslag som finns i flera av dem snarare kommer stjälpa än hjälpa.
Borttagna som remissinstans
Dessvärre har vi vare sig blivit inbjudna i förstudiearbete eller som remissinstans gällande några av utredningarna som presenterats under våren. Särskilt förvånande är det gällande de utredningar som faktiskt belyser just den digitala miljön landets lärare och elever rör sig i. Om vi varit med i processen hade kanske delar av det vi nu presenterat i vårt PM synliggjorts och funnits med i förslagen. Det behövs inte fler utredningar om behov av standarder, det behövs agerande.
I några utredningar nämns de digitala aspekterna väldigt lättvindigt, utan konsekvensanalys. När vi summerar antalet nationella digitala prov, kartläggningar och tester blir det tydligt att antalet kommer att öka rejält. För att lyckas och för att dessa ska fylla önskvärd funktion och ambition, måste infrastrukturen vara stabil.