Efter ett år med pandemi och skolstängningar har vi, branschen för utbildningsteknologi, släppt vår andra branschrapport: Marknadsöversikt och branschbarometer över svensk edtech – Innovationstakten ökar i pandemins kölvatten. En rapport som pekar på en växande global marknad, ökad insikt och digital mognad, men också på fortsatta utmaningar med föråldrade it-system och kravställningar som inte håller måttet.
Branschrapporten ger en översikt av den svenska edtechbranschen, med aktuella siffror om företagens utveckling och branschens omsättning, samt redovisar en barometer över hur edtechföretagen ser på framtiden. Edtechbranschen består huvudsakligen av små företag som verkar på en marknad som både är prispressad och underfinansierad, men som präglas av optimism. Användarbasen för tjänsterna som levereras omfattar nästan halva befolkningen, men omsättningen är bara 1,3 procent av skolsektorns totala kostnader.
Under decennier har digitala verktyg varit en naturlig del av svensk skola och ämnet har varit och är omdebatterat, men utan att ha ett underlag för hur det ser ut, då man saknat en samlad bild över siffrorna i sektorn.
– Genom vår årliga rapport hoppas vi bidra med kunskap om branschen, slå hål på några av myterna som finns och peka på vad som driver innovation och utveckling så att vi kan ha nyanserade samtal som leder framåt, säger Jannie Jeppesen vd på Swedish Edtech Industry.
Pandemin har vänt upp och ned på det vi tidigare tagit för givet och satt utbildningens former i en stark transformation, där de nya behoven skapar ett förändringstryck på både digitala verktyg och plattformar, liksom på pedagogiska modeller och metoder, konstaterar Jannie.
– I vår omvärldsspaning ser vi detta på ett globalt plan. Dessutom har pandemin dramatiskt ökat efterfrågan på kompetensomställning, utbildning och livslångt lärande, både hos företag och offentlig sektor.
Branschrapporten visar att mer än hälften av medlemsföretagen har utvecklat ny funktionalitet under pågående pandemi. Var tredje företag uppger dessutom att de sett över och ändrat sina affärsmodeller och långsiktiga strategier för produktutveckling.
– Den omställning som sker nu saknar motsvarighet och är en tydlig indikator på att effekterna av distansundervisningen kommer att bestå, säger Jannie. Lärare, utbildare och andra personalgrupper har fått helt nya erfarenheter och tidigare ovana användare har bekantat sig med, för dem, nya digitala verktyg.
Som ytterligare effekt ser vi fortsatt stora behov av en ökad beställarkompetens. Kompetenta inköp och leveranser, det är nyckeln till utveckling, menar Jannie.
– Vi ligger långt fram i Sverige och har alla förutsättningar att driva på och faktiskt leda utvecklingen och att skapa förutsättningar för edtechföretagen att bedriva behovsnära tjänsteutveckling som stödjer ett flexibelt lärande så att vi kan tillvarata de möjligheter som nu öppnar sig.
Pandemin har varit ett rejält stresstest, som vi trots allt klarat bra med en god tillgång till verktyg och kompetens, med robusta system som klarat det extrema trycket. Men vi har också bevittnat att likvärdigheten brister stort och när pandemin lagt sig har vi fortfarande stora samhällsutmaningar att lösa. Allt från lärarbrist och likvärdighet till det tydliga och uttalade behovet av livslångt lärande för att möta de stora förändringarna som sker och kommer ske på arbetsmarknaden.
– Vi behöver höja ambitionsnivån och skifta fokus, från en fas av hantering till en period av strategisk planering och verkstad. Vi behöver ambitiösa nationella strategier för lärande och digitalisering så att vi står konkurrenskraftiga som kunskapsnation efter krisen, avslutar Jannie.