2022 – är Skolsverige klar med digitaliseringen nu?

Skolverket släppte förra veckan en rapport och uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategi skolväsendet haft sedan 2017. Det är i stora delar glädjande läsning, men ger också anledning att lyfta blicken. Rapporten visar på flera intressanta resultat, bland annat slår den hål på några myter, men vi ser också att det behövs nya tag framåt.

Sista året med nationell digitaliseringsstrategi?

I år är det 2022. Då ska målen i skolans digitaliseringsstrategi vara uppfyllda: alla ska utveckla en digital kompetens, alla ska ha en likvärdig tillgång till och användning av digitala verktyg, forskning och uppföljning ska genomföras för att bidra till ökad måluppfyllelse och utvecklad digital kompetens. En digital kompetens som ska hållas uppdaterad och “adekvat”. Dessutom knackar de digitala nationella proven på dörren. Hur ligger vi till så här i slutspurten? Har vi nått målen?

Rapporten konstaterar bland annat att:

– Tillgången till digitala verktyg är god och de fungerar bra
I genomsnitt finns det en dator eller surfplatta per elev i de flesta skolformer och nio av tio tycker att användningen av de digitala verktygen fungerar ganska bra eller mycket bra. Två av tio lärare tycker däremot inte att de har de verktyg de behöver.

– Andelen läromedel har ökat, men från låga nivåer
Andelen digitala läromedel har ökat sedan den senaste uppföljningen 2018 och en stor andel av de lärare som har tillgång tycker att de fungerar bra eller mycket bra.

– Fler har tillgång till digitala provtjänster
Landets gymnasieskolor har en relativt god tillgång till och använder digitala provtjänster. Inom grundskolan är tillgången inte fullt lika god. En hel del lärare använder aldrig digitala provverktyg eller har tillgång till ett sådant. Vana vid att använda en provtjänst är avgörande för ett bra genomförande av digitala nationella prov.

– Lärplattformar är ett stöd i lärarnas arbete
En övervägande andel av rektorerna och lärarna anger att lärplattformen underlättar personalens arbetssituation ganska mycket eller väldigt mycket. Endast en mindre andel (6%) av samtliga rektorer svarar att de bedömer att lärplattformen försvårar personalens arbetssituation i stor grad.

– Fortsatta behov av kompetensutveckling och uppföljning är tydliga
Behoven av kompetensutveckling handlar exempelvis om en ökad kunskap i att välja och använda digitala verktyg för barn och elever i behov av stödinsatser och arbete med att utveckla digital kompetens hos alla elever. Det finns också behov av att följa upp de digitaliseringsplaner som tagits fram, vilket är mer frekvent nu är vid uppföljningen 2018. Majoriteten av rektorerna har en digitaliseringsplan som de regelbundet följer upp.

Säkerställ hygienfaktorerna och investera mer i lärarna

Vi kan konstatera att hygienfaktorerna i form av hårdvara i princip finns på plats och de brister som finns där är just hygienfaktorer som måste åtgärdas. Nu behöver vi ökat fokus på att utveckla undervisningen och underlätta arbetet för skolans personal. De skolor som ligger efter, behöver komma ifatt och det finns också en del kvar att göra när det gäller interoperabilitet och tekniska standarder, så att de digitala tjänsterna kan fungera effektivt och säkert ihop. Här bidrar branschen för att laga de hål som finns sen tidigare. Vi ser också ett fortsatt behov av ytterligare satsningar på såväl lärarna och deras kompetensutveckling som på huvudmanna- och skolledningens strategiska digitala kompetens. Genom sådana satsningar skapar vi värde, effekt och kvalitet.

Några konkreta exempel på ytterligare insatser:

– Investera i lärarna genom utbildningssatsningar och ge dem praktiskt stöd att öka sin förmåga att välja och värdera digitala lärresurser. I Sverige har vi redan en testbädd, Swedish Edtest som enkelt kan skalas upp och göras tillgänglig för landets alla lärare. 100% av lärarna som deltagit idag upplever att de ökat sin digitala kompetens och förmåga att välja och värdera digitala lärresurser.

– Ge landets huvudmän och skolledare förutsättningar att öka sin strategiska digitala kompetens. Även här är kan testbädden vara en pusselbit. Förutom att den ger lärarna stöd, ger den också möjlighet för de huvudmän och skolledare som deltar att öka sin strategiska digitala kompetens och kunskap när det kommer till investeringar i edtech just för att stärka en kvalitativ utveckling av undervisningen.

– Öka tillgången till läromedel från de låga nivåer vi har. Här finns goda förslag i läromedelsutredningen att gå framåt med.

– Fortsätt etableringen av de samarbetsinitiativ som finns gällande tekniska standarder och interoperabilitet. Säkerställ resurssättning i Skolverkets Forum för informationsstandardisering för skolväsendet (FFIS)

En gemensam nationell strategi med höjd ambitionsnivå

Precis som Skolverket skriver i sin redovisning av uppdraget Främja digitalisering, anser vi att det behövs en ny strategi när nuvarande löper ut. Risken är annars att det arbete som återstår att göra, avstannar. Strategin behöver ha en höjd ambitionsnivå, som utgår från att hygienfaktorerna är på plats, med fokus på kvalitet och användning. Det är så vi kan nå målet med ökad måluppfyllelse och att alla ska utveckla en digital kompetens.

Johanna Karlén, kvalitetschef Swedish Edtech Industry