Oro kring förutsättningar för kompetensutveckling och likvärdighet

Soundtrap- en internationell raket
mars 6, 2017
Edtechbolag vill utmana Office
mars 16, 2017

Sammanfattning: Skolans digitalisering: från IT-strategi till verksamhetsförändring. Vi har var idag på en stor workshop om skolans digitalisering. Vi försöker här sammanfatta vad som sades under dagen.

Skolan står inför en stor utmaning. Skolverket har på regeringens uppdrag tagit fram förslag till nationella IT-strategier och ny läroplan för grundskolan där digital kompetens och programmering ingår. Nu gäller det att gå från strategi till konkreta resultat i skolverksamheten, detta är bakgrunden till Swedsofts, Linköpings kommun, Linköpings universitet och Skolverkets Vinnovafinansierade projekt, Tripple Helix. I förra veckan meddelade regeringen de förändringar som nu är beslutade gällande skrivelser i kursplaner för bland annat programmering. Idag genomfördes en workshop i Stockholm som en del av Trippel Helix. Syftet är att få näringsliv, akademi och verksamhet i samverkan kring skolans digitalisering. Uppskattningsvis var hundra personer på plats, med allt från intresseorganisationer, myndigheter, lärosäten och lärare och skolledare. Av alla medverkande tyckte 30% att kompetensutveckling var den viktigaste punkten för att genomföra förändringen på ett bra sätt. Det överlägset viktigaste området.

Skolverket fick frågor om ansvar för kompetensutveckling

Skolverket presenterade de förändrade riktlinjerna kring programmering i kursplanerna. Den 31/3-28/4 lämnar Skolverket ut förslagen till förändringar i kursplanerna för gymnasiet på en öppen webbremiss. Beslut kommer att fattas i mitten av juli 2017 och tanken är att kursplanerna skall vara färdiga att användas redan till höstterminen 2017. Enligt regeringens beslut skall de nya kursplanerna vara helt implementerade till höstterminen 2018. Flera medverkande på workshopen efterlyste kompetensutvecklingsinsatser som behövs för både rektorer och lärare. Vad planeras och vem ansvarar för de ekonomiska kostnaderna för detta? Skolverket var tydliga med att det ekonomiska inte ligger i det uppdrag de fått och att de just nu jobbar med att ta fram stöd för kompetensutveckling.

En nationell programmeringskommission efterlyses

Fredrik Heintz, Linköpings universitet och projektledare för Trippel Helix, beskrev de utmaningar man identifierat:

  1. Behov av samordning, det finns många goda exempel och initiativ runt om i landet, men de behöver samordnas.
  2. Man efterlyser en nationell programmeringskommission för att säkerställa likvärdigheten runtom i landet.
  3. Det regionala arbetet behöver stärkas för att få till reell verksamhetsutveckling, här ser man Science Parks, lärosäten, lokalt näringsliv och skolhuvudmän som intressanta aktörer.
  4. Man efterlyser en årlig återkommande forskningskonferens kring Digital kompetens och datalogiskt tänkande med pedagogik och didaktik i centrum.

Man passade också på att bjuda in till en forskningskonferens i Stockholm den 8 september samtidigt som man knorrade över att lärarutbildningarna måste förändras, men att det inte känns som om det går framåt. Trippel Helix är ett projekt finansierat året ut.

SKL: Vi måste öka takten och vi behöver en nationell kraftsamling

SKLs Anna Carlsson inledde med en omvärldsanalys där behoven av kunskaper och färdigheter framöver är i stark förändring ur ett samhällsperspektiv. Man efterlyser en nationell kraftsamling, vilket man också framställt till regeringen, där regeringen behöver ta initiativ. Regeringens och SKLs överenskommelse om Digitalt först för offentlig sektor omfattar idag inte utbildningssektorn. Varför inte det? Där man inte kommit överens är bland annat genomförandet och ansvarsfördelningen. SKL har ansökt om att regeringen ekonomiskt skall kompensera för den förändring av ex kursplaner medför i form av kompetensutveckling bland annat. Det har man fått avslag på med motiveringen att det är ett förtydligande av befintliga kursplaner. SKL har också krävt att man bör förstärka sitt nationella stöd till huvudmännen för den digitala omställningen av kompetens. Man jämförde de få tjänster Skolverket idag har för IT i skolan med Norges Senter for IKT i Utdanningen, en myndighet med åttio medarbetare.

SKL har identifierat att det behövs fler stödstrukturer för huvudmännen i deras digitaliseringsresa. Man menar att marknaden själva är bra på att tillhandahålla vissa tjänster, gränssnitt och verksamhetsstöd. Däremot ser man ett behov av att ta fram stöd som de kallar Grundläggande förutsättningar som omfattar generisk funktionalitet, standarder, vissa gemensamma tjänster och grundinformation. Här ber man gärna om inspel från aktörer, är det rätt väg att gå? Här har man precis förvärvat ett bolag, Inera, där de vill titta på möjligheten att ta fram just de efterlysta grundläggande förutsättningarna och hitta affärsmodeller för det.

På frågan om hur SKL driver frågan om lärarutbildningens innehåll så menade man att vi har en utmaning då nyexade lärare behöver fortbildning direkt för att arbeta digitalt när de anställs. I samtal med departementet menar de att lärarutbildningarna har det innehåll som krävs för att säkerställa de framtida lärarnas digitala kompetens.. Anna Carlsson på SKL, kommenterar detta med att påminna om att Fridolin förra veckan sa att det är upp till Skolinspektionen att kontrollera att skolorna arbetar enligt styrdokumenten. Hon avslutar med en retorisk fråga: Behöver vi en Skolinspektion för lärarutbildningarna för att säkerställa att nyexade lärare har rätt kompetens när de kommer ut i arbetslivet?

Skolledarna avgörande för vad som sker i verksamheten

Olle Burell, skolborgarråd i Stockholms stad, presenterade deras genomlysning av området, de har under en tid haft en programmeringskommission med forskare, lärare, skolledare, experter och bland annat Martin Lorentzon från Spotify från näringslivet. Man har gjort en nulägesanalys, en omvärldsanalys och samlat goda exempel. Under arbetet har man identifierat ett antal “lågt hängande frukter”. -Om vi i Stockholm skall göra något som skapar förändring snabbt, så har vi identifierat fritidshemmen, förskola och sommarkollo som platser där vi kunnat göra insatser oavsett vad det står i kursplanerna, säger Olle, samtidigt som han välkomnar de beslut som regeringen just nu tagit. Den stora insatsen som staden identifierat är skolledarnas och lärarnas kompetensutveckling. Ledarskapet har avgörande betydelse för vad som faktiskt sker i verksamheten. Därför får alla skolledare i Stockholms stad nu kompetensutveckling. Olle lämnade över till Karin Nygårds, hela Sveriges programmeringsdrottning, som inspirerade kring hur man på Sjöstadsskolan, där man i flera år arbetat med programmering, lagt upp arbetet. Involvera elever, lär av varandra och låt hela arbetslaget ta ansvar. Digitalisering är inget ämnesspecifikt, digitalisering gäller alla!

Tack till arrangörerna för en bra och givande workshop.